Det finns (just nu) två anledningar till att jag döper detta inlägget till "det där inlägget om att vara sin egen bästa vän och inte knulla sig själv i huvudet med dumma män"
1. Jag känner mig småhäftig.
2. Det är så sant som det kan bli. Även om Amy Wino är just ett wino förhindrar inte det faktumet att det är santsantsant... och jag borde tänka lite mer som Amy Wino.

I should just be my own best friend
not fuck myself in the head with stupid men

Idag har varit en bra dag. Jag har skrattat åt sol och vind. Jag har hittat egenskaper hos mig själv som roat mig.

Som när jag inte förstår någonting och höjer ögonbrynen. Eller inte har tålamod nog att vänta på att nagellacket ska torka. Hur håret står åt alla håll och kanter och är så otroligt charmigt på morgonen. Hur jag ibland, helt random, kan börja tänka på bra/fina/roliga saker och fnissa högt för mig själv. Eller skrattar när jag halkar. Ja, idag har jag bara varit så otroligt charmig.

Det är som om jag suttit utanför mig själv, uppkrupen i soffan och bara iaktagit mig själv. Iaktagit mig själv som man ibland kan iakta sin partner och se de små sakerna, de små fina sakerna och egenskaperna som man precis i det ögonblicket kommer på hur mycket man uppskattar.

Jag binder upp mig så otroligt mycket kring vad andra tycker att det i slutändan inte spelar någon större roll vad jag själv tycker. Eller att jag i slutändan blir olycklig om det skulle visa sig vara tvärtemot eller annorlunda mot vad jag tycker/tänker/känner. För trots allt så har jag ju en åsikt eller tanke undantryckt någonstans. Det kan vara enkla saker som att min nyinköpta tröja, som jag är så stolt över, inte är helt prefekt förrän någon annan har sagt att den är det. Eller att min lägenhet inte är bra om inte någon annan har sagt att den är det. Eller så kan det vara egenskaper hos mig själv. Som att jag tvivlar på min egen förmåga eller att jag faktiskt har fina ögon fram till den stund någon säger det. Oftast är det också godkännandet från någon särskild som betyder mest, om inte allt. Som den jag förälskat mig i, eller någon som står mig nära. Då kan andras åsikter glädja en kortkort stund, innan jag "kommer på" att det inte spelar någon roll förrän den där enda någon givit sin syn på saken. Ingenting är bra förrän någon annan konstaterat att det är bra. Min åsikt är ingenting värd förrän dess värde bekräftats av någon annan, den särskilda någon.

Men idag har jag själv varit den där särskilda personen vars åsikt vägt tyngst.

Alltså är vi tillbaka där vi började;

Be you own best friend.

Do not fuck yourself with stupid men. (Even if it's only in your head!)

Slutsats: I matter!

Etiketter: Duktigt, Insikten