Jag har tappat det. Ja usch, jag har tappat mitt goda förlorarsätt. Förra året spelade det ingen roll om vi förlorade eller vann -- fotbollen var kul ändå. Men iår... ja, iår blev jag så vresig av att ha förlorat att till och med jag själv skulle ha diagnostiserat mig schizofren.

Självklart kan det ju ha haft något att göra med att att domaren var partisk? Så pass att han utropar "bra jobbat tjejer" när motståndarlagen tränger allt längre in på vår planhalva, eller "jobba nu, kom igen!" när det var vår tur att besöka motståndarnas straffområde. Eller kanske var det just det -- att domaren, I repeat: DOMAREN, som klappade damfotbollsutövarna på huvudet (alla vet ju att damfotboll inte är riktig fotboll, än mindre autentisk i Korpen). Jag vet i alla fall att vemod och ilska inte berodde på de X antal blåmärken motståndarna åstadkom på min kropp, för det mina vänner är sådant man får ta när man ger sig in i Korpen-leken.

Snart är det dags igen. Jag har precis packat ner skorna som jag med tandborste och en moders ömhet har rengjort, men peppet är lågt. Usch ja, peppet är lågt. Det enda som just nu egentligen känns kul är att jag än en gång får kränga på mig mina fotbollsskor och låtsas att jag är häftigast i världen (alla vet ju att snyggast skor vinner, om inte så vet ni nu).


Bild: Pittsburgh Soccer

UPPDATERING: Det gick inte så illa, oavgjort är ju itne så illa för ett lag som bara förlorar. Därför bjuder jag på följande.

Etiketter: Fotboll