Jag har äntligen fått tag på den! Äntligen! I Västerås har den varit utlånad och reserverad i till synes ändlösa köer. I Varberg norpades den mitt under nosen. Men eftersom Karlstad har dålig smak så kan jag nu stolt säga, trots att den inte är lånad på mitt kort (tack Lotchas), att jag har den!

Och den börjar så lovande. Redan de första sidorna osar av självigenkännedom och jag är fast.

"Tack vare min absurda, stundtals tragiska och alltid instabila uppväxt begåvades jag med ett självtvivel av förkrossande dimensioner. En sak man alltid lägger märke till när det gäller människor med psykiska problem är deras konstanta självupptagenhet. Jag tror att det beror på att det är en sådan kamp att bara vara, att de aldrig lyckas ta sig utanför sig själva. Jag utgör inget undantag från denna regel."

Läs den! Läs "Saker och ting som barnbarnen borde veta" (Things the Grandchildren Should Know) av Eels-sångaren Mark Oliver Everett och vet att denna uppmaning uppmanar jag er efter enbart några få förbrukade kapitel.

Det känns som om Everett sitter och samtalar med mig, berättar om sitt liv, vilket är ett av de mest häpnadsväckande jag hört talas om -- och detta bara snabbt resumerat, i boken får du det utförligt dokumenterat. Han berättar, jag lyssnar... och inser att även om jag varit med om mycket i mitt blott 22-årigt varande liv så har jag ändå inte varit med om mycket.

Det finns en passage i början av boken där Everett nämner sin snygga kusin som arbetar som flygvärdinna . Morgonen nine-eleven (9/11 2001) postar hon ett vykort till Everett med texten "Är inte livet fantastiskt?", för att några timmar senare dö på det plan som krashar i Pentagon.

Det är detta ödets ironi som tycks genomsyra Everetts liv och bok som håller en kvar sida efter sida. Det kan väl inte bli värre? Eller? Trots ond bråd död, utdragen död och emellanåt fantastiska bländverk som jag i detalj aldrig själv upplevt (och förhoppningsvis heller aldrig kommer behöva uppleva) kan man känna igen sig, mycket tack vare de något lättsamma men ändå eftertänksamma formuleringarna. Jag känner igen mycket och kan se mig själv i texten och tankarna som presenteras.

Jag gör det inte rättvisa, så jag slutar nu.

(Tack, David för tips!)