Jag har kommit på mig själv att skippa tidningarnas recensioner. Jag har slutat bry mig om vad folk bryr sig om, tycker och tänker om saker... eller ja, i alla fall de som får utrymme i tidningar och i tv-program och överallt där recensenterna drar fram.

Det kan ha att göra med det där om att i slutändan blir påfrestande och allt för självuppoffrande att bry sig alldeles för mycket om det som skrivs om det som man ska bry sig om snarare än själva detet. Att man bygger sin uppfattning på vad "creddiga" recensenter säger istället för att bilda sig en egen objektivt personliga tankegång. Eller att man kontrollerar att det man tyckte om den där skivan, boken eller filmen är legitim. Kanske kopierar man några fraser och så, voilà, är man påläst och kan försvara sin (kopierade) ståndpunkt, visa sig duktig, vara bäst, mest och jävligt inne.

Det kan också ha att göra med att det nu för tiden känns mest som ett dött lopp där fokus har flyttats från objektet som ska recenseras till själva formuleringen av recensionen - den med fyndigaste, mest välformulerade och nyformulerade recensionen vinner prestigen i att ha gjort något redan gjort till eget och nytt och därmed också det som är gällande. Det spelar egentligen inte någon roll om den som tyckt och tänkt till om något faktiskt tar ställning till om det lutar åt det positiva hållet eller om det faller platt. Åsikter är ett plus men tydligen inte längre nödvändigt så länge du uttrycker dig väl.

Annars kan det ju ha att göra med att folk totalt havererar? Copycats are all around.

Jag har i alla fall tappat intresset.