Ehpsson - Yngst & Smartast.

Rackarns Rabarber!

Om en timma börjar jag min färd upp längs Västkustens saltstänkta klippor till Värmlands mytdoftande skogar. Jag hade inte alls mycket med mig när jag lämnade kaffestaden, men helt plötsligt får jag inte plats med mina tillhörigheter. Mycket konstigt. Som om allt helt plötsligt bestämt sig för att expandera ur propotion. Mycket irriterande. Kanske är det så att jag egentligen vill stanna här och inte alls åka till Hajkland? Så är det nog. Och det går omedvetet ut över packningen. Fy katten vad dålig jag är på att packa.

Jag är inte heller jätteförtjust över tanken på att resa i dryga fem timmar (betoning på DRYGA). Drygt. Dessutom tittade jag ju fel, så tåget jag trodde skulle komma fram 16:50 var inte alls något tåg... Rackarns rabarber. Det var en buss. Alltså. Jag ska åka buss(!!) från Göteborg till Karlstad. Detta eftersom det inte gick några vettiga tåg, framme i vettiga tider. Speciellt inte då vi (som i herrskapet) är bortbjudna till kära väninnorna på Herrhagen. Så det blir till att snällt att åka buss(!!).

Bild: treehugger.com

Charmigt med en gammal buss, mer eller mindre gjord av trä och packad långt över rimlighet med ivriga resenärer. Det hade jag gått med på. Det hade varit charmigt. Men skulle samma situation uppstå med Swebus kan jag inte se det charmiga. No Sir! Det finns inget som helst charmigt med en överfull Swebuss. Men ska inte skjuta sig i varken huvud eller fot förrän man faktiskt är där. (Tänk positivt! Tänk positivt!)

Tänkte dra en sushi på stationen, det får jag känna mig nöjd med. Sushi gillar vi.

UPPDATERING: Nu kom papi hem och hade köpt finfin chiabata, "som du kan ha som färdkost... om du vill." Min papi är den bästa papin! Vi skjuter på sushin. Jag tar en chai istället.

» länka?
» kommentera?

» tillbaka upp