När jag kom hem från förmiddagens seminarie satt det en nyckel i vår ytterdörr. Alltså inte vår dörr as in dörren till vår lägenhet, utan ytterdörr as in dörren till huset där vår lägenhet bor. En ensam nyckel bara så där.

Det tyckte jag var konstigt.

Den var borta nu när jag var nere och tittade. Kanske har ägaren till nyckeln hittat den igen. Kanske har någon i huset omedvetet gett en hemlös lodis ett hem. Kanske kommer det en morgon sitta en sliten luffare vid vårat köksbord. Då skulle jag kanske bjuda på nybakat bröd. Kanske bjuder vi på en dusch. Kanske skulle han få ett av mina många parfymprover. Kanske kunde vi göra honom till vår alldeles egna luffare och på sommaren sedan dra ut barfota på landsvägar och sjunga sånger om katter som äter potäter.

Kanske skulle någon ringa polisen.

Jaja.

Parfymprover måste nog förövrigt anses vara något av det bästa som finns just nu! Jag samlar... och samlar. Idag lämnade jag damdofterna och fick en näve herrdofter i påsen. Antingen får MB några eller kanske Piotr. Eller kanske behåller jag proverna själv. Fina är de. Det är de. Så kanske behåller jag dem själv. Eller kanske får vår luffare en. Eller kanske behåller jag dem själv. Eller... ja... kanske.

Jag luktar parfymbutik.