Dagen idag har definitivt varit mindre stressig än dagen igår. Jag har dock ännu en gång kunant konstatera att det där med morgondisciplin inte är min starka sida. Jag ställer klockan på 6, men går jag upp 6? Är jag ens uppe vid 6:30? Nej, inte alls i närheten.

För att jag ska hinna i lagom god tid till en dag som börjar 8:30, måste jag ta bussen senast 7:57 från torget (hållplatsen aldeles runt hörnet). Ska jag ta bussen 7:57 betyder det att jag måste gå hemmifrån absolut senast 7:55, allra helst 7:50. Det är dock så illa ställt att man inte kan vara säker på att komma med bussen som går 7:57. Varför? Jo, för att det är den bussen ALLA studenter tar från Centrum. Alltså blir det sardinpackat och ibland får man snällt stå kvar och se hur bussen svänger ut från hållplatsen, trots att man gick hemifrån 7:45. Nej, är man smart (som jag är ibland) så tar man bussen som går 7:47 och det är den jag brukar (vilja) sikta på. Då måste jag vara klar och färdigpackad 7:40.

Då kanske du undrar vad f a n jag ställer klockan på 6 för?! Jo, det ska jag förklara. På morgonen är det tänkt att jag ska hinna gå en promenad innan frukost. Detta för att jag faktiskt ska både hinna och orka äta frukost. Så om man ställer klockan på 6, kan man ut och gå i en halvtimme och sedan komma hem och göra iordning en bra och trevlig frukost och dessutom ta tid på sig att äta den. Jag brukar räkna med att vara klar med frukostbestyr runt 7 och efter det räknar jag en halvtimme till påklädnad och diverse annat man vill dona med på morgonen. På så sätt kan jag vara klar att ta bussen 7:47, eller till och med ännu tidigare om jag skulle vilja det, utan att stressa.

Nu var det ju inte hur jag planerar mina mornar som var det jag ville fokusera på egentligen, det blev bara en väldigt lång parentes. Nej jag ville egentligen åt min extremt dåliga morgondisciplin. För istället för att gå upp 6, eller ens 6:30, går den här unga damen upp 7:30. Gör matematiken själv, den är inte svår.

Idag var det tack och lov bara ett studiegruppsmöte inskrivet i kalendern. Jag har kommit fram till att trots min grupp saknar både Bolander och Madz så är det en bra grupp. Gruppen är inte helt humorbefriad, snarare tvärtom. Men framför allt är den inte ironibefriad! Min helt igenom östrogenosande grupp inte bara förstår ironi och sarkasm, utan även nyttjar det! Förstå fantastiskt?!

Anyhooo. Nu ska jag äta, för nu är jag hungrig.

Adios bandidos!

Etiketter: Insikten, Ironin, Pinsamt, Skolan, Sängen, Tröttheten, Uppdatering, Utsikten