Känns väl lite så där halvkul att det första riktiga inlägget kommer att vara halvkul, halvdeppigt och rätt kryptiskt. Men ska man börja rota i mitt liv är det lika bra att börja rota i det som kallas presens... och tyvärr är presens halvkul, halvdeppigt och rätt kryptiskt.

Det finns någon... samtidigt som det finns den där oviljan att, eftersom allting är så nytt, totalt göra bort sig. Det finns den där känslan av att känslor inte är besvarade. Det finns den där känslan av att inte riktigt veta vad för känslor som ska besvaras. Det finns förvirring. Det finns en ovilja att verka "för på".

"Löjligt med tanke på att han redan är på. Plus att ni för länge sen passerat för-på-gränsen..."
-Lotta, via sms

Må så vara... ändå håller det mig vaken i vånda.

Hela den här situationen har gjort mig så sjukt medveten om hur "ensam" jag är och hur sjukt långt bort den (ialla fall uttalade) närheten finns...

Är det uppmärksamheten? Eller kanske det outtalade löften om äventyr? Jag kan inte sätta fingret på vad exakt det är som får hjärtat att hoppa. Kanske är det för att det hela känns så filmatiskt dödsdömt? "Like a moth to fire..."

Jag vet ju inte heller ens vad jag vill. Något mer än bara ett fast fuck i alla fall. Vad det nu innebär?! Hur det nu skulle vara möjligt?!

På vägen hit (biblioteket) gick jag förbi en karl som luktade precis som min pappa. Då saknade jag min lille far. Ja, jag är verkligen pappas flicka. Men när man har en så söt pappa som jag är det svårt att inte vara det.

Jag och min mor... ja... well... jag älskar henne. Men emellanåt gillar jag henne verkligen extremt lite. Jag tror att jag utmanar henne på ett sätt hon inte är van vid, vilket gör att hon utmanar mig tillbaka. Å andra sidan börjar hon känna sig gammal och pratar bara om hur jag var när jag var liten - vad jag sa och trodde och gjorde... När man precis fyllt tjugo är inte det precis det förhållandet man vill ha med sin mamma. Okej om det hade varit en mor- eller farförälder.

Idag har verkligen varit en sån där dag då man helst av allt vill stanna i sängen. Av någon outgrundlig anledning är det oftast då jag lägger ner mest tid på utseende. Pillar med håret, sminkar noggrannt och så vidare. Som om ett helt och välputsat yttre väger upp ett förvirrat och nopprigt inre.

Senare idag blir det matshopping med Lotta och Caroline, ty imorgon fyller Lottan år. Citat: "Imorgon är det födelsedagsyra! ". Jag har skrivit upp mig på äkta scoutmanér på listan över frivilliga middagsskapare. Yours truely har hand om efterrätten och det planeras cookies och citron/maräng paj. Borde skriva klart inköpslistan, så att jag inte saknar något imorgon. Vore ju keff. (mjo, jag använder fortfarande det ordet. keffkeffkeff!)

Etiketter: Far, Fast Fuck, Födelsedag, Kryptik, Lotta, Mor, SMS