|
Som om luften gått ur en, ligger man på marken och är lämnad för oförestående och förvirrad för att genuint kunna uppskatta solljus och värme. Ett nej (å ena sidan ett trevligt nej, å andra sidan fortfarande ett nej) är alltså allt som krävs för att spräcka bubblan? Är det rättvist? Tydligen höll inte nya sommarfräscha Emma längre än en såpbubbla. Nu omstart efterlyses... ...denna gången vet jag lite bättre. |
|
» kommentera? » tillbaka upp |
