|
090628
Det är förbaskat tyst i huset utan föräldrar och utan hundar. Och det är mörkt. Hade tv'n funkat, hade den varit min enda vän, men den fungerar inte och är alltså per definition min ovän. Lilla grå är sedvändligt kärvänlig och Hedwig... är som Hedwig är - lite asocial, lite charmig och väldigt mycket katt (på liten yta). Jag har flyttat in i stora sovrummet - när föräldrarna är borta dansar dottern ner i dubbelsängen. Jag låtsas att jag är snuskrik och att detta är mitt Hollywoodcrib. Att baksidan har swimmingpool. Det får mig att bitvis känna mig ganska bra... ...tills jag kommer på att jag är alltför ensam. Då går det inte att bortse från att min "walk-in closet" egentligen är ett gästrum där jag för en halv vecka sedan bodde och sängen jag nu sover i, eller ens sov i, inte är min egen. Och att disken inte kommer att tas itu med av Mária från Mexico, och därför inte heller kommer bli ren förrän jag gör något åt saken. Det är inte särskilt förvånande när bubblan man skapar sig själv brister, ändå blir man lik väl förbaskat lika besviken. ...but that's how my heart behaves |
|
» kommentera? » tillbaka upp |
Gammalt: » augusti 2006 » september 2006 » oktober 2006 » november 2006 » december 2006 » januari 2007 » februari 2007 » mars 2007 » april 2007 » maj 2007 » juni 2007 » juli 2007 » augusti 2007 » september 2007 » oktober 2007 » november 2007 » december 2007 » januari 2008 » februari 2008 » mars 2008 » april 2008 » maj 2008 » juni 2008 » juli 2008 » augusti 2008 » september 2008 » oktober 2008 » november 2008 » december 2008 » januari 2009 » februari 2009 » mars 2009 » april 2009 » maj 2009 » juni 2009 » juli 2009 » augusti 2009 » februari 2010 |
