Här sitter man och lyssnar på D'n'B och även om det egentligen inte är min scene tycker jag ändå lite om det. Det ära bra bakgrundsmusik om inte annat.

Jag känner sig ganska tillfreds med lifvet i stort. Det blåser ute och metrologerna (stavning?) varnar på storm. Var är bättre att då vara, än vid havet? Jag riktigt känner hur det rycker i mitt gamla 'feskareskägg', arrgh!

Det är svårt att inte vara tillfreds med saker och ting när saker och ting har haft en märklig tendens att helt plötsligt lösa sig. Ska bara skicka in min överklagan till CSN och sedan hoppas jag på fetingcash i December, lagom till jul och annat kul. Min VFU är iofs inte heller den löst, vad det verkar, så vi får se. Men jag tar det med ett manahmanah (aka klackspark). Antingen löser det sig eller så gör det det inte. Just nu finns det ingenting jag kan göra, nu så här när det är helg och allt.

Jag ville för en tid sedan skriva om PMS, men eftersom jag då hade PMS så orkade jag inte. Nu har jag inte PMS, men orkar fortfarande inte skriva om det - kanske i morgon - eftersom jag glömt alla mina klämkäcka ordval och underbart sarkastiska formuleringar. I need a little time to think it over

Näe. Nu behöver jag kaffe. Straight into the blood, så att säga.

Etiketter: CSN, Kaffet, Manahmana, Musiken, PMS'et