Jag är hungrig!

Och när jag är hungrig är jag odräglig och nästan läskig.

...and this goes out to all the lovers out there

Lider du av ett brustet hjärta? Känns världen aningens för tuff för att uthärdas? Då är detta din show. Välkommen till Emmas hörna.

Ibland går saker och ting verkligen inte som man tänk sig. Som jag har påpekat flera gånger, vi styr inte vem, eller vad, vi blir kära i. Det är apan Lucy i oss som kallar sina avkomma tillbaka till stenåldern. För när vi väl blir kära så är det inte ofta vi tänker på konsekvenserna som blir utav det vi gör förrän det är försent. Eller så tänker vi inte alls. Mycket typiskt och utmärkande för stenåldersmänniskan. Kärlek är den mest oskuldsfulla känslan, även om den ofta leder till ett smutsigare umgänge ('hosthost'), och därför bör vi aldrig behöva stå till svars för att vi faktiskt kan känna den. Det är trots allt ett tydligt tecken på att vi är mänskliga. Skulle man inte kunna känna kärlek skulle världen gå utför och då menar jag inte bara att Bush tar över hela jorden, utan verkligen utför.

Och som om kärlek inte vore krångligt nog... Varför inte slänga in en krydda av "den andra". Vad har vi egentligen för skyldigheter gentemot några andra? Ska vi behöva ge upp vår egen lycka för någon annans olycka? Vem, vad, hur, varför?

Jag märker nu hur jag tappat fästet lite grann. Men jag hoppas du förstår var jag kommer ifrån and where I'm at, så att säga. 'blinkblink' Honeybun.
Jag ska samla mina tankar och sedan skriva ett ordentligt inlägg som går att förstå.

Dagens hälsning går till:
Adam
Jag hoppas att ni har det bra där nere, trots allt. Sverige har i alla fall kasst väder, det måste kännas bra om något.

Etiketter: Karlstad, Kärlek