Idag är jag helt slut. Igår var det party hos Miriam. Likt många andra hade jag räknat med mer folk, men det blev bra i vilket fall. Jag vet att tiden gick väldigt fort, att det dracks mycket och att jag och Jill tog promenader emellan åt. Jill spydde i trappan på väg ut på vårt första äventyr. Jag vet att vi sprang över nästan hela nedre Tureborg och försökte lista ut i vilket hus Charlie bodde. Efter vi insett att det var rätt hopplöst eftersom vi vid det tillfället glömt vad Charlie hette i efternamn gick vi tillbaka. Jag och Marie gick och torkade i trappan, även om Marie gjorde mest och jag mest satt och hulkade själv. (Mesig och påverkad som jag var) "Det såg ut som ägg och hade samma konsistens. Rått ägg, fast det luktade ju...erhmm... värre" - Marie Efter jag tvättat mina händer några gånger och druckit ett glas vatten kom jag på att jag började bli hungrig, så jag och Jill gav oss ut på äventyr igen. Vi tog sällskap med Sigge som skulle ta nattbussen hem. Efter en rätt lång promenad i höga klackar (för min del), så hamnade vi tillslut på Torino och beställde pommes talrik. Jill betalade, tack för det. Och det var himmelriket. Det är något med fet, salt mat när man är full. Eftersom det var helt underbart så beställde vi en runda till att äta på vägen... eller tja, Jill tog en pommes rulle och jag ännu en pommes talrik. Så gick vi Kungsgatan upp och bedyrade pommes frites som de fyllon vi var. "-Alltså allvarligt. Pommes frites är typ världens bästa uppfinning. Tänk hur det skulle varit om inte någon kommit på att man kunde göra pommes frites?! Ja, så smarta var vi. Jag åt upp halva det som fanns kvar av Jills rulle när hon inte orkade mer och sedan slängde resten på parkeringen när jag satte på mig mina skor som jag tagit av mig 100 meter tidigare. Skulle kunnat tagit med mig den till Marie, men så smart var man ju inte. Fler hade dragit från Mirr's lägenhet när vi kom tillbaka. Men det var rätt soft att ligga och prata, även om inte så mycket vist sades. Jag och Jill tog sedan skogsvägen, genom mörkret, längs den lilla, lilla grusvägen hem till mig och jag somnade ganska fort efter att jag kommit i säng. Jill sov till 14.00 och jag var uppe runt 11.00. Åt lite lätt frukost och gick sedan och satte mig framför tv'n och såg det inspelade avsnittet utav Mitt liv som död som jag missade i torsdags. Oj, vad den serien är bra!! Såg även Walk the Line. Shit vilka snygga kläder och frisyrer!! Efter att försökt mata Jill så åkte vi ut till Torp eftersom Jill skulle ta bussen därifrån och min käre far skulle införskaffa nya verktyg. Ännu än gång blev det lovprisning av salt, friterad potatis... Denna gång i form av chips. Jag fattar inte riktigt var vår besatthet kom ifrån, men den höll i sig. Sedan åkte jag och far hem. Jag satte mig vid min keyboard och spelade lite, fick dock inte ihop någon rolig melodi så jag spelade sims istället. yaya. Etiketter: Charlie, Claudine, Fest, Friterad Potatis, Jill, Miriam, Owen Wilson, Siggie |
|
» kommentera? » tillbaka upp |
Relativt fräscht: » Stackars Britney! » Come on bring it! » Livet, dagen efter » Fuck off hard » Hey Gene! Look my way! » King of the dipshits » Svensk pop satte huvudet på spiken |
Gammalt: » augusti 2006 » september 2006 » oktober 2006 » november 2006 » december 2006 » januari 2007 » februari 2007 » mars 2007 » april 2007 » maj 2007 » juni 2007 » juli 2007 » augusti 2007 » september 2007 » oktober 2007 » november 2007 » december 2007 » januari 2008 » februari 2008 » mars 2008 » april 2008 » maj 2008 » juni 2008 » juli 2008 » augusti 2008 » september 2008 » oktober 2008 » november 2008 » december 2008 » januari 2009 » februari 2009 » mars 2009 » april 2009 » maj 2009 » juni 2009 » juli 2009 » augusti 2009 » februari 2010 |