Jag vet inte om ni märkt det, men varje inlägg går under temat låttext. Jag vet inte om ni märkt och jag vet inte om ni bryr er, men jag tycker i alla fall att det är jävligt käckt. Och som om inte det vore nog har jag maj till ära fräschat upp bloggens layout. Denna gången har jag själv inte orkat koda designen, utan mest bara filat på detaljer. So much for being a nerd.

Anyhooo. Jag är tillbaka där livet började - Västkusten. Västkusten är bästkusten heter det ju och jag håller med. Valborg blev spontant Göteborg. Träffa flickorna från förr och dricka alkohol. Det är sånt man gör. Det är sånt jag gör när man (omedvetet) firar Valborg i Göteborg. Grillning på Hissingen. Jag åt och kastade okristligt mycket vindruvor. Jag åt chips, men jag grillade aldrig. Orka! Kul hade jag i alla fall. Där fanns gott sällskap som utgjordes av både nya och bekanta ansikten. Och där fanns silvertejp. Jag tejpade chips i folks ansikten. Jag tejpade ölburkar i folks händer. En hel flaska Kir slank ner och en och annan öl. Jag hade kul... som sagt. Och när kvällen var över slapp jag sova själv! Heja våren!

1:a maj spenderades i goda vänners lag kring ett köksbord i en lägenhet någonstans på Guldheden. Vi tog inte vårt ansvar - vi demonstrerade inte. Under natten blev vi gamla. Det åts, det dracks, det skrattades och löstes korsord. Inte nog med en ny bekantskap det sa dessutom kaching, kaching på smeknamnskontot.

"Du kanske inte är så mycket Roger. Men jag tycker att du är väldigt Jolly"

Vi tackar och tar emot, jag och mina 100 alter egon. Sedan kom en stor syster och Göteborg blev Varberg. Valborg är över.

Imorgon ska jag och syster roadtrip'a till Skåne. Så ser det ut...

...ja, livet alltså.

Etiketter: Festen, Så som det alltid borde få vara, Utsikten, Vännerna, Västkusten