"It's like a sea turtle dating a suitcase dropped from an airplane."
-Homer Simpson

Etiketter: Citat

"Jag hoppas du förstår att vi inte lyssnar på Håkan Hellström för att jag tycker att han är bra, utan för att jag är kär. Det är en väsentlig skillnad där!"

Etiketter: Citat

Jag hatar när hormoner i överflöd cirkulerar i min kropp som idag mest känns att vara av storlek späckhuggare. Jag hatar mens och jag hatar PMS.

Jag pendlar från lycklig till olycklig till förtvivlad till förbannad till... och det går på två blå. Inte ens jag hinner med utan blir lika förvånad som omgivningen vid humörbyte.

"Vänta nu?! Är jag jag förbannad??"

Denna veckan har dessutom varit extrem i jämförelse med vad som brukar vara. Känslor och hormoner till höger och vänster och inget makes any kind of sense at all. Jag känner mig jobbig. Jag känner mig oberäknerlig. Jag är den ambivalenta sambon som kommer hem och sätter hushållet i skräck. Jag är terroristen som håller mina vänner (och till en viss del mig själv) gisslan i mitt PMS-inferno.

Idag har jag önskat mig barn, vilket sedan konstaterades att det inte vore smart. Inte alls smart eftersom jag antagligen skulle bli gravid denna vecka och ångra mig nästa. Det tar ju trots allt nio månader att göra ett barn, barn i definitionen barn utanför magen. Med den natur som mig nu beligger är jag rädd för män. Kanske är den mest effektiva raggningsrepliken just nu: ska vi göra barn? Jävla spökhormoner!

Idag har jag lyssnat på Håkan Hellström och varit kär...

Idag har jag velat kväva folk bara därför...

Idag har jag maniskt diskat plåtar bara därför...

Och kan någon förklara för mig varför just jag måste gå upp en hel kupa i BH-storlek?! Nej. Jag trodde inte det. Jag har inte heller något svar på just den frågan. Dock vet jag nu varför det inte finns roliga, lättillgängliga underkläder för storbystade som inte vill lägga ut multumförmögenheter och det ska jag tala om... storbystade med häftiga underkläder skulle bli det ultimata vapnet. Därför!

Nu märker jag hur min förmåga att använda ord börjar förtvina. Så jag ska återgå till min maniska städning och mitt bitter-te.

Etiketter: Bajs, PMS'et, Vapnen

I wanna be a Kennedy
I wanna be a big heartbreaker

Igår kväll var jag på helt otroligt humör. Helt fantastiskt humör. Jag var partypingla #1, utan fest att gå till och utan kapital att försöka styra upp något heller. Kontoutrdraget visar att bankkontot innehåller 11 hela svenska kronor och några mindre betydelsefulla ören. På det kommer man inte långt. Inte långt alls. Knappt utanför dörren. Hah. Så istället satt jag i telefon och grälade med C. Vi mer eller mindre avslutade vad som verkat vara en turbolent(?) relation. Det var dramatiskt... precis som det ska vara. Precis som i Glamour... Till övrigt festsällskap stora fasa.

"Du kan ju inte göra slut via telefon?!"

Big phat HAHA!

Idag har jag legat och dragit mig i sängen, tittat på meningslös söndagsmorgonstv och ätti frukost. Herrgården 19 ropar på uppmärksamhet. Den ska visas på onsdag och bör då vara i topptrimm. Jag orkar inte flytta tillbaka garderoben så den får stå där den står. Jag vill inte städa. Istället utnyttjar jag vardagsrummets vidder. När ingen är hemma kan man dansa balett - trots att man egentligen inte kan. Man kan spela luftgitarr - trots att man egentligen tycker att luftgitarr är något av det fånigaste. Man kan springa i korridorerna och låtsas att man är med i en amerikansk tonårsfilm.

Det är så jag roar mig...

...annars har jag fett mycket abstinens. Det blir verkligen inte bättre - tvärtom. Det är inte konstigt säger Sambo-Texas. Det blir så tydligen. Men jag vill inte att det blir så. Allt utom själva behovet är blekt och tråkigt. Jag har sedan länge lagt av med snus och jag håller på att skära ner på kaffet, så jag kan om jag vill. Jag är envis utav bara helvete. Men frågan är om jag vill lägga av?! Någonstans mår jag ju trots allt bra trots att jag någon annastans vet att saker skulle underlättas betydligt om begäret inte fanns. Javettefan. Return to me, this time for real.

Förstå mig rätt: idag är en bra dag!

Etiketter: Abstinens, Citat, Fånerier, Hjärtsmärtan, Insikten, Kaffet, Vännerna

...och vi återgår till våra vanliga liv med Baileys och öl och en jäkla massa Tekken. (Ja, Carl. Jag vet! No need to mention it!)

Men vi lyssnar inte på den sönderspelade tvspelsmusiken. Istället kickar vi ass till de ljuva tonerna 'hosthost' av 90-tal. Det osar pojkbandspage och rockångest.

Peter tyckte förresten att jag skulle vara ledsen över att Eskobar kom sist. Men det kan jag inte påstå att jag ska behöva vara. Eskobar i melodifestivalen?! Jag tror det säger sig självt. It just wasn't meant to be. Jag hejade Eskobar just därför... och kanske lite för att jag var kär i Daniel när jag var sisådär 14.

Joråsåatte.

Etiketter: Bajs, Musiken, Vännerna

Efter att ha kommit på SamboTexas under reprisen av Melodifestivalsdelfinal förra veckan (trots överenskommelse att aktivt undvika fenomenet) erkänner vi nu hans fascination för spektaklet genom att låta denna veckas Melodifestival flytta in i vardasgrummet. Jag bidrar till hysterin genom att härmed publicera allt som sagts om kvällens bidrag. (Hit me hard!!)

1. BWO - Lay your love on me
Peter: BWO's tråkigaste. Fula byxor har han (Martin). Ja. Otroligt fula byxor har han.
Emma: Men han (Martin) ser ur som en Disneyprins. Han tilltalar 4-åringen i rosenknoppsrummet. I'd do him!

2. Mickey Huskic - Izdajice
P: Var har dom fått den ifrån? Var har dom stulit den? -Nynnar BWO-
E: Ööööh?

3. Frida feat. Headline - Upp och hoppa
E: Vem är han?
P: En otroligt häftig svensk rappare. Otroligt creddig.
E: Det verkar så
P: Det låter så. Du hejar ju på den här.
E: Nej.
P: Jo.
E: Nej. Jag hejar på Eskobar.
P: Jag förstår inte varför du inte vill heja på den här?!

4. Thérèse Andersson - When you need me
P: Jag gillar allt. Nästan. Men det finns otroligt mycket svensk skit-musik.
E: Det här är för nationalisterna, patrioterna och folkmusikerna. Se den ariska gudinnan... Valkyrian.
P: och flaggor i bakgrunder.
E: Fanor! Fanor i bakgrunden!

5. Patrik Isaksson & Bandet - Under mitt tunna skinn
Både P & E är rörande överens om att herr Isaksson ser så liten, så liten ut. Båda känner ett starkt behov av att plocka upp honom och stoppa honom i fickan. Var kommer denna drift ifrån?

6. Caracola - Smiling in love (Peters bidrag)
E: ...och Peters pervession för småflickor i färgglada klänningar uppmuntras av just småflickor i färgglada klänningar som sjunger doadobappidoa och stapplar omkring på höga klackar.
P: Men... jag visste inte att de skulle ha små klänningar!!

7. Ainbusk - Jag saknar dig ibland
P: Aarrgghhh. Nu går töntarna tanterna i spin ute i Sverige!

8. Eskobar - Hallelujah new world (Emmas bidrag)
E: Åh! Mitt tonårshjärta slår dubbelslag. Om BWO tilltalar fyraåringen med drömmar om prinsar på vita hästar så tas Daniel direkt upp i tonårsblodet.
P: Du är ju kär i Daniel. Jag är i alla fall inte kär i Caracola.

Etiketter: Bajs, Musiken, TV, Uttråkad, Vännerna, Äckelpäckel

Vi fortsätter på tema "meningslösa inlägg tagna direkt ur livet från en annan del av Karlstad."

Dialog över nybakt kanelbulleberg och varsitt glas mjölk:

Emma: Men du kan ju inte jämföra Jessica Simpson med Robbie Williams?!
Peter: Jo. De är ju samma... inte jättetalangfulla musikaliskt, men charmiga
E: Robbie är kanske rolig...
P: ...och det är Jessica också.
E: Hon är ju bara dum?! Man skrattar åt henne, inte med henne.
P: Man skrattar med henne.
E: Nej, man skrattar åt henne.
P: Du skrattar åt henne för du är ju tydligen ond.
E: Du skrattar med henne för du vill ju tydligen ligga med henne.

Etiketter: Citat, Vännerna

"- Så jag ska se ut som en trutt fet hund?"
Peter i ett (inte alls så ovanligt) ögonblick av fåfänga.

Etiketter: Vännerna

Mina beräkningar visar att jag igår pratade i telefon i nära fyra timmar... med en och samma person. Det är egentligen löjligt länge, men I wouldn't have it any other way. Som D sa löser vi inte världsproblemen. Men trots uteblivande världsfred så trivs jag otroligt bra med att prata tills jag somnar. För jag somnar och jag somnar bra... och jag sover bra. Och jag trivs.

"Men för fan?! Ät!"

sa han. Jag åt. Tack!

Idag skrek SamboTexas uuuhl (svensk översättning: öööööl), spontanshoppade lite mer än vad som var tänkt på systemet och bjöd på helt fantastisk linsgryta.Mat är trots allt fantastiskt gott. Jag tackar och tar emot.

Kan man ha bättre vänner? Jag känner mig bortskämd...

...och lite glad i hatten.

Etiketter: Citat, Finstämt, Hjärtat, Maten, Tröttheten, Vännerna

Igår fick jag panikångest. En riktig jävla attack. En riktig jävla attack som jag inte haft på år och dagar... och eftersom jag inte haft en riktig jävla attack på år och dagar blev jag rädd och då var den riktiga jävla attacken ett faktum fuck-tum.

Jag fick inte ens behålla maten - den fina pajen som mina roomies tillrett med kärlek. Så jag åt mitt första mål mat idag... på morgonen.

Igår fick jag gråta en timme på Lottas rum och sedan tog jag ett mittinatten-bad. Efter det kunde jag slappna av tillräckligt mycket för att sova.

Idag vaknade jag med svullna ögon och muskler som inte lydde. Det var skak hit och skak dit. Saker gick i golvet. Frukost på balkongen efter mycket om och men. Jag slumrade en stund med en kanna te bredvid mig. Insvept i en filt spenderades så dagens första timmar på rygg på ett täcke på balkongen i solen.

Idag blev jag dock tvungen att åka upp till universitetet. Närvaro OBLIGATORISK , annars jävlar... mer eller mindre. Närvara eller dö. Jag närvarade frånvarande. Med kroppen på en plats, men huvudet invirat i moln och dimma.

Jag säger ju det: mina värsta bakfyllor har jag utan att ha druckit en enda promille.

Men min föreläsare mr Katz är dock en fyndig karl. Även om intet nytt är sagt så är formuleringarna desstu originellare.

Så idag har jag blivit berättad för om Muslimer och deras "kamiilurr" som går genom "uhknen". Idag har jag lärt mig att först går mannen, sen kamiilurrna och sist fruntimmer... fast inte om det är krigszon. Då går fruntimmer före kamiilurr. Idag har jag lekt George Bush's favoritlek: Hitta terroristen!

Idag fyller Texas år. "Gratis Peter, 11" stod det nästan i tidningen... eller... jag hade velat att det stått Gratis Peter. Men det gjorde det så klart inte. Vi (läs: de) åt bullar och kakor och rulltårta och kladdkaka för att fira. Det fanns ballonger och rosa snören - Texas utvecklar livmoder och vi hejar på för fascinerande är vad det är. Kanske kan han i framtiden föda barn? Jag vet inte. Jag vet dock att han är gammal och bor med ungdomen själv (läs: bor med mig). Hans åldernojja är därmed berättigad.

Idag har jag ont i hjärtat.

Etiketter: Bakfull, Herrskapet, Hjärtsmärtan, Paniken, Skolan, Tröttheten

Idag har hittills varit en dag av trött uttråkan och lycklig nostalgi. Och det hela sattes igång av den storväxta bullmamman som knödde sig ner bredvid mig på bussen i morse. Och med knö menar jag verkligen knö - jag satt praktiskt taget upptryckt mot bussfönstret. Hon luktade kanelbullar och hon log mot alla. Hon var fantastisk. Och det faktum att hon inte bara satt på sitt säte, utan också tog upp halva mitt gjorde ingenting. Jag kände mig trygg bredvid bullmamman. Jag kan komma på x antal faktorer som skulle kunna ha gjort morgonen even better. Men jag väljer att njuta av morgonen som den var.

Idag tänkte jag på de lyckliga vårdagar vi som lågstadiebarn spenderade i en stor trädgård som låg på vägen till fritids. Vi som i Christian, Gabriel och jag. Jag tänkte på hur vi kunde spendera hela eftermiddagar i den trädgården trots att vi lovat att gå raka vägen från skolan till fritids. Jag tänkte på hur vårt mål efter skolandagens slut kunde vara att spendera hela eftermiddagen i trädgården.

Varför ville vi så gärna spendera våra dagar där, i trädgården? Varför struntade vi i att gå till fritids trots förmaningar och oroliga fritidsledare? Varför vi struntade i hur vi till slut blev förbjudna att gå in i trädgården?

Det var en stor fruktträdgård med äppelträd, bärbuskar och rabarber i stora grönsaksland. Vi fick äta vad vi ville, vilket vi gjorde. Men större delen av dagen sprang vi mest barfota. För i trädgården bodde två hundar. De blev till slut så vana vid våra dagliga visiter att de kunde komma och hämta oss vid grinden. De älskade oss och vi älskade de soliga eftermiddagarna med dem.

Idag är det grått, fuktigt och kallt ute. Trädgården känns långt borta. Hundarna är långt borta. Christian och Gabriel är långt borta. VI är långt borta - vi har vuxit upp.

Jag vet att Christian var på god väg ned för junkiebanan. Gabriel blev trångsynt och högervriden. Jag blev som jag blev. Jag vet inte vilket som är mest fucked-up, men säkert är att de naiva barnen i trädgården lever kvar i minnet.

Åh. Vad högtravande det blev!

Etiketter: Nostalgin

Nu sitter jag mitt uppe i något slags flyttinferno. Borde vara klar här inom två timmar, men det kan jag ju drömma om att bli.

Igår spenderades med feber. Fever! Feber och allmänt segt huvud. Hade det inte varit för att man behöver 100% närvaro på kursen för ett godkänt, så hade jag legat kvar under mina två täcken och varit igelkott hela dagen. Men icke. Knaprade piller likt miljonbratzen snortar kokain och begav mig.

Igår satt jag bara av en massa tid. Jag målade. Jag tittade. Jag nickade. Jag låtsades vara intresserad. Min vardag är så tråkig!

Kom hem och skulle egentligen packat klart, men icke. Jag orkade inte. Jag däckade istället. Sedan bar jag iväg min garderob. Jag tänkte att jag skulle gjort mer, men det regnade jag hade huvudärk.

När jag får migrän/migränkänningar så försvinner smaken och jag blir överkänslig mot vissa dofter. Lukten av persikoyoghurt eller söt fruktyoghurt tillexempel ger mig kväljningar. Visst rakvatten ger mig extrem huvudvärk. Kaffe smakar metall och kakor kan smaka tvål. Måste jag stava ut att det är  j o b b i g t ?

Igår var en sådan dag.

Idag går det stora seriösa flyttlasset. Jag vill bli klar så jag kommer hålla igång tills jag också blir så. Jag kommer hålla igång tills jag stupar! Om ni vill göra en insats så skicka sms hela kvällen/natten och se till att jag lever. Jag tvivlar just nu starkt på mitt tillstånd ska bära hela dagen.

På tal om sms. Tack Joely för mms'et: Jag förstår varför han förgyller din dag. Jag vill ha en likadan.

Jag lever fortfarande.
HAH!

Etiketter: Kaffet, Maten, Omstart, Surt, Sängen, Tröttheten, Uppdatering, Utsikten, Vännerna