Sometimes life's set up to surprise you. Då gäller det att vara snabb att hoppa på tåget. Prinsen blev en groda. Men som sagt, jag satsade. Det gick inte hem. Jag har inte rätt ålder för honom, mr Frog. Men jag skrattar åt det nu. Eftermiddagen/kvällen(ca 16-22:30) spenderades hos Charmy Charles with the macho attitude. Jag lockade hans lejonman med locktång. Puh! Det tog tid. (Hans hår luktade gott! Hmmm.) Sedan ville Calle bjuda på mat. Han har snackat om laxen så länge att jag antar att det var som uppgjort för det. "Nu jäklar, Eistir!" Maten var sjukt god och jag kommer deffinitiv hänga där mer. Lax med zuchini och pressad potatis med vitlök. Yummyummy. Sen hamnade vi i soffan och diskuterade livet i stora drag. Inte särskilt djupgående, men fortfarande djupt. Min teori om hans djupa, softa jag visade sig vara sanning. Jag är en människokännare av rang. Go me! Saker och ting känns ändå bra, trots att både vapendragaren Lotta och säkra kortet Linda är i Oslo. Etiketter: Calle |
|
» kommentera? » tillbaka upp |