Ja jagö frsov mig till 7.20...

skriver han. Men jag förstår vad han menar... för jag är en god flickvän.

Etiketter: Kärlek, SMS

Haha. Ja, ibland får Aftonbladet till det. "Fiol-hoben". Ja. Haha.

Bara för att rubriken är kul... och bilden. Ja. Hob. Haha.

Etiketter: Aftonbladet, FW:

En spotifylista som är till för kvällar och nätter som är precis som den här...

...ensam.

Fleet Foxes - Blue ridge mountains
Art Garfunkel - Miss you nights
Henry Mancini - Moon river
Cat Power - the Greatest
Mew - She came home for christmas
Dustin O'Halloran - Opus 23
Regina Spektor - Laughing with
Pétur Ben - I'll be here
Feist - How my heart behaves
Joel Alme - a Young summer's youth
the Smiths - Please, please, please, let me get what I want
Antony & the Johnsons - Knockin' on heaven's door
Joshua Radin - I'd rather be with you
Kasmir - Ophelia
Dustin O'Halloran - Opus 36
Coldplay - the Scientist
Sigur Rós - Saeglóplur
Teitur - I was just thinking
James Yorkston - Woozy with cider

These miss you nights, they're the longest.

Det är förbaskat tyst i huset utan föräldrar och utan hundar. Och det är mörkt. Hade tv'n funkat, hade den varit min enda vän, men den fungerar inte och är alltså per definition min ovän. Lilla grå är sedvändligt kärvänlig och Hedwig... är som Hedwig är - lite asocial, lite charmig och väldigt mycket katt (på liten yta).

Jag har flyttat in i stora sovrummet - när föräldrarna är borta dansar dottern ner i dubbelsängen. Jag låtsas att jag är snuskrik och att detta är mitt Hollywoodcrib. Att baksidan har swimmingpool. Det får mig att bitvis känna mig ganska bra...

...tills jag kommer på att jag är alltför ensam. Då går det inte att bortse från att min "walk-in closet" egentligen är ett gästrum där jag för en halv vecka sedan bodde och sängen jag nu sover i, eller ens sov i, inte är min egen. Och att disken inte kommer att tas itu med av Mária från Mexico, och därför inte heller kommer bli ren förrän jag gör något åt saken. Det är inte särskilt förvånande när bubblan man skapar sig själv brister, ändå blir man lik väl förbaskat lika besviken.

...but that's how my heart behaves

Jag ber om att få ursäkta i dessa tider av sorg. Men det här... det... gör... mig... arg!!!

Etiketter: FW:, Politik

Jag har feber. Det är synd om mig. För, jag upprepar, jag har feber. Det är varmt, nej hett, ute och minst lika hett på min panna. Usch. Jag är så arg på allting för jag har inget tålamod, och när man bara ligger blir man rastlös samtidigt som man inte har någon energi till att göra något... och då blir man ännu argare. Så jag är mest bara arg. Usch. Ja. Mest arg.

Usch.

Etiketter: gnäll, Sjuk

...och dessa två filmer är de enda jag i dagsläget bryr mig om.

Etiketter: Alice i Underlandet, FW:, Johnny Depp, Tim Burton

Musik: Poplegenden Morrissey avbröt ursinnig sin spelning i Oslo i lördags,
sedan någon i publiken kastat ett ölglas på hans arm, så det stänkte öl på
honom. Efter en paus fortsatte konserten med låten How can anybody possibly know how I feel.

Kopierat: (tryckta) GP

Enligt den lite mer utförliga versionen av samma lilla notis framgår dessutom att han ska ha frågat publiken: "-Do you want us to leave?". Så här i tryck ser det hela smått fantastiskt ut... och jag gillar't (även om jag väl vet hur o-fantastiskt det är att få öl över sig). Hade man varit där själv är jag övertygad om att situationen känts mindre humoresk.

Etiketter: FW:, Morrissey

Från och med nu samlar jag på muggar med muminmotiv. Dessa muggar ter sig mycket användbara vid intag av varm eller, om så vill, het dryck. Även kall vätska går bra. Vill man kan man fylla den med vatten och stoppa en blomma i den och ha den som bordsprydnad vid mer eller mindre festliga tillfällen. Ja, ni vet ju varför och hur man använder muggar... Det vore synnerligen besynnerligt om inte.

Nu råkar det vara på så vis att min samling än så länge endast innehåller en artefakt. Min fråga faller sig då naturlig; får man ändå kalla det en samling? Eller måste en samling bestå av flera artiklar? Om någon med tillgång till tillexempel NE kan kolla upp definitionen och återkomma vore det kalas.

Tills dess kallar jag det för min begynnande samling.

Min samling so far:
- Muminpappan



Bild: Muminmuggar

Etiketter: Samling

Annars är Bazooka ganska hett.

Etiketter: FW:, Hett, Snack

Jag vet att jag har postat allt för många bilder från några av mannens och mina MSN-konversationer. Allt för många bilder från en seg webcam helt enkelt. Men eftersom att jag lägger länkarna till dem så här så känner jag att det är okej. Så där blir det förresten när vi försöker vara sensuella via kabel. Man skulle nog kunna påstå att vi inte är så bra på det där.

För övrigt känner jag idag mest för att låta sy upp fantastiska kostymer och ge mig ut i skogen för att slå på gubbar med latexsvärd. Ja, jag vill lajva... igen. Och olycklig blir jag när jag inser att bilderna från senaste lajvet (på den gamla goda tiden, när man diggade Gåte och fortfarande var blond) är borta.

Etiketter: Lajv, Nörd, Tönt

Is it a bird? Is it a plane? No, it's Superman. Eller...? Nej, nej och åter nej. Är det ett avsnitt av Cribs? Är vi hemma hos Martha Stewart? Nej, det är inte Cribs och njaa - vi skulle kunna vara hemma hos Martha, men jag tvivlar ändå på att vi just nu är det.

Huset på bilden ger intryck av att vara en villa i viktoriansk stil, komplett med öppen spis i vardagsrummet och genuina träluckor i köket. Här skulle man kunna må gott. Ja, om man var väldigt liten. För egentligen är allt mer eller mindre i miniatyr.

Det är en lekstuga, gott folk. En lekstuga. En lekstuga som kostar ca 23,400$. Jag skulle dessutom gissa på att vi täcker en yta av kanske 10kvm (låter väl som en rimlig gissning?). Fantastiskt.

Har du en liten grabb därhemma som inte verkar (ska) bry sig om pelagonior och kakbak så erbjuder som tur är företaget bakom det lilla minimastodontbygget också saker "for boys", som typ piratgrejer, flygplansprylar samt ett tema som kallas "sports". Känns uppdaterat och fräscht så här 2009.

...och trots det vet jag ju att jag ändå kommer sitta och beställa "pixie fairy tutu's" när det väl kommer till kritan. Förbannat. Ja, jag är väl bara avundssjuk.

Etiketter: Amerikatt, FW:, Jämnt, Samtid

...och då göra man vad man kan för att överleva. Som att webcamma mitt i natten.
(Jag med mustasch, pojkvän utan)

Etiketter: Kärlek

Karlstad, och Värmland kanske framför allt, har bjudit på mycket stjärnglans genom åren. Av alla dessa är nog Bengt "Hajk" Alsterlind min favorit. Jag inte bestämma mig om det beror på att jag samtalat med honom över ett glas rött på en After Work och att han då var mycket trevlig, eller om det är för att jag alltid möter honom på cykelbanan när jag cyklar upp till Universitetet och att han då i princip alltid bär picassorandiga tröjor.

Jag tänkte egentligen inte alls skriva om Bengt "Hajk" Alsterlind, men det är lätt att fastna där. Jag tänkte egentligen mest bara meddela att det verkar som om Kick fått det där genombrottet som de ville ha för ett drygt år sedan (tänker på 3-reklam/kontraktet). Och om man tittar på nya videon så kan man dessutom få en, ganska dålig, överblick över Karlstad och Karlstads, vad det verkar, uteliv. Annars är Kick menlösa och jag förstår nog inte varför de ska ha ett helt inlägg. Antar att jag nog mest tyckte att det var kul att det var Karlstad i bakgrunden. För det är ju så hett och creddigt menar jag.

Etiketter: Bengt "Hajk" Alsterlind, Hajk, Karlstad, Kändisar

...och han är helt normal.

Etiketter: Kärlek

Pappans espressomaskin är farlig -- man blir fast i timmar. Men just denna morgon spelar det ingen roll, för jag har haft tid att bli fast vid bordet i timmar. Har ätit lyxig frukost, läst både GP och Svenskan samt slängt ett öga på Hallandsbladet. Snart är det dags för en ny arbetsdag. Det känns helt okej. Pepp, pepp!

Etiketter: CSS, Goda livet, Jobbet

Skiftande väder. Ömsom kall, ömsom varm vind från havet. Det luktar salt och överblommad syrén.

Celeste verkar påstå att jag inte vet hur man ska gå och vill därför inte gå promenad. Jag släpar henne i koppel, ut i skogen och hem igen.

Sitta på möte på jobbet i en dryg timme och inte få ut något alls. Tydligen är jag, sommar och höst till trots, fortfarande i allmän åsikt våt bakom öronen.

Nej, dagen har väl inte varit fartfylld direkt.

Etiketter: Null

Etiketter: Jobbet, Sommaren

Jag skulle vilja tal om val och sånt, för jag har varit duktig -- jag sa mitt. Även om jag inser att detta stiger långt över mitt förstånd så har jag ändå sagt mitt och det känns bra att nyttja den röst som mig förvärvats. Ja, jag skulle vilja tala om val och sånt. Jag skulle vilja tala om hur besviken jag är på PPartister och SDemokrater. Men jag orkar inte lägga mig i just nu (även om jag, samtidigt som jag skriver det här, slänger både ett och två ögonkast på valresultaten)... folk får tycka, tänka vad de vill så länge de står för det. Jag vill bli känslosam och personlig nu, så om du egentligen vill läsa om val och valresultat: vänd om!

För att ge ytterligare en dimension har detta inlägg fått ett Soundtrack (Spotifylänk)

Det är lustigt hur det blir. I vad som känns som en evighet, en lång, lång tid i en överdriven och tillskruvad tappning, har jag väntat på att få höra den ultimata uppskattelsen i ord. Inte för att den inte finns där i fingertopparna och bakom valpögon...

...men distansen ställer till det. Det är svårt att vara med en fysisk människa som inte har lätt med ord. Det är svårt när det är just i fingertoppar och valpögon känslan sitter när man endast får ta del av dessa enbart under tidsmässigt avgränsade stunder, och all övrig tid är fast i vad man kan likna vid ett telefonlimbo -- så nära, ändå så långt bort. Det är svårt tro på fingertoppskänslan när man inte känner den. Det är svårt att tro när han är osynlig.

Och det är frustrerande att gömma sina egna ord under tungan och sött smakande fraser mellan tänderna, hugga dem innan de når dagsljus. Som att svälja den illaluktande, färglösa vätska flourtanten delade ut i små, vita platsmuggar och sedan gå och vänta på att frätas upp från insidan.

Visst kunde jag ha släppt på mig och mina principer... eller ja, princip kanske är fel ord, men ni fattar, visst? För det är inget sött eller ens tilltalande med att behöva övertyga sig själv om högre syften och väntan som belönas (speciellt när man inte själv kan se det hända, ens för inre syn) -- det hela är rakt igenom bittert. Jag har en självbevarelsedrift starkare än naturkrafter, en självkänsla lägre än havsbotten och ett bagage som tycker att det är bättre att vara tyst i hörnet än att bli skjuten på scenen. Och på den här fronten väger det tydligen tyngre än att vara ärlig mot sig själv, att erkänna att det som känns faktiskt känns och i just de propotioner som känns, oavsett vad som känns på andra sidan. Så burar man in hjärtat likt ett lejon på zoo, intalar sig själv att det inte ens är hälften så starkt som det är, att det mår bra där det är och jobbar andan ur sig för att hålla det så.

Åh, jag försöker inte skylla ifrån mig och inte heller försöker jag ursäkta det faktum att jag inte direkt har skött situationen jag försatts i på ett exemplariskt sätt (eller knappt ens godkänt). Jag försöker bara sätta ord på en press, stress och allmän oro som huserat i kropp och själ. För ja, jag kan se att jag inte varit i en idealisk sits, men jag har själv inte gjort mycket för att den ska bli mer behaglig... kanske snarare till och med tvärtom. Jag är en känslomänniska, men det betyder inte att jag är bra på känslor.

Och bara för att jag känner något betyder inte det att jag kan säga det. Jag vill inte vara först. Jag vill inte, jag vill inte, jag kan inte. Självbevarelsedrift.

Nu efter en evighet, efter en lång, lång tid i skruvad form är jag i alla fall äntligen officiellt älskad. De tre orden som jag längtat efter, suktat efter, trånat efter, åtrått är frigjorda. Och det lustiga i kråksången är att det var han som sa det först. Det är skillnad på skrift och tal... och det är skillnad på tal och tal. Det är skillnad på att viska det när någon sover och att säga det högt mitt på ljusa dagen...

...och jag vet inte hur jag ska ta det. Jag har aldrig varit älskad innan.

Etiketter: Känslosamt, Spotify