TINY VESSELS
DEATH CAB FOR CUTIE

This is the moment that you know
that you told her that you loved her but you don't.
You touch her skin and then you think
that "she is beautiful but she don't mean a thing to me.
Yeah, she is beautiful but she don't mean a thing to me."

I spent two weeks in Silverlake
The California sun cascading down my face.
There was a girl with light brown streaks,
and she was beautiful but she didn't mean a thing to me.
Yeah, she was beautiful but she didn't mean a thing to me.

I wanted to believe in all the words that I was speaking,
as we moved together in the dark.
And all the friends that I was telling.
All the playful misspellings.
And every bite I gave you left a mark.

Tiny vessels oozed into your neck
and formed the bruises
that you said you didn't want to fade.
But they did, and so did I that day.

All I see are dark grey clouds
in the distance moving closer with every hour.
So when you ask "Is something wrong?"
I think "You're damn right there is but we can't talk about it now.
No, we can't talk about it now."

So one last touch and then you'll go
and we'll pretend that it meant something so much more.
But it was vile, and it was cheap
and you are beautiful but you don't mean a thing to me.
Yeah, you are beautiful but you don't mean a thing to me.

Etiketter: Death Cab for Cutie

Jag har kommit på det... Alltså varför jag inte kommer överens med Karlstad så som jag skulle vilja.

Karlstad är alltid så sjukt ensamt för min del. Den delen av karlstad som jag känner är alltid borta, upptagna eller på annat sätt inte att räkna med... och när jag är ensam så blir jag så tillbakadragen och blyg.

Som aldeles nyss, när jag var på väg hem fick jag nästan en isbit i huvudet när jag passerade stadshotellet. Varför? Jo för att på ena balkongen som vetter ut mot Klaran
satt tre snubbar. Den ena rätt gammal, den andre läskigt påminnande om hockeymålvakten Lundqvist (Hockey är inte min sport, jag vet inte vad han heter. Men han är målvakt i alla fall. New York om jag inte är helt hopplös.), den tredje kommer jag nu inte ihåg. Jag tror att han var blond(?).

"-Vill du komma upp och dricka champange med oss?
-Vet inte det du. Jag ska iväg nu.
-Men du.... [någonting som jag inte hör]"

Jag vinkar och drar iväg, med ett rött ansikte. Hade jag haft modet i behåll så hade jag skrattat lite och frågat vad det var dom firade. Men icke.

Okej. Det kanske inte är världens smartaste grej att springa upp på ett hotellrum och dricka champange med tre okända män... Men trots allt är det ju sånt som jag längtat efter. Lite goddamm action. Jävla CP!

Nu sitter jag och är helt omotiverat och otroligt löjligt upprörd över hela situationen. Att jag inte rodde det i land.

Jag var på Man City - Carlstad Utd helt själv. Yes. Sorgligt men sant. Det är ju inte så att jag hade något annat för mig direkt, men det känns alltid sorligt att göra något själv som man egentligen får mer ut av i grupp. (och eftersom jag var ensam så vågade jag inte ta kontakt med någon annan)

Det som dock är bra med att vara fotbollsintresserad tjej (eller bög för den delen, som jag påpekade för Lotta i ett sms) är att man har både planen och majoriteten av publiken fylld med män. Detta insåg jag i halvlek när en snygg karl gled upp vid min sida där jag stod längst fram. Men jag var ju ensam. Så jag tog ju inte chansen. Nähäej.

Nöten är i vilket fall knäckt. Jag gillar inte Karlstad eftersom staden hela tiden lämnar mig ensam. Hur jävla kul är det egentligen?

Jag skulle vilja gå ner och sätta mig vid åkanten och dricka min dricka och läsa en bok eller nått... men jag vågar inte riktigt eftersom, som sagt, deras balkong har utsikt över Klaran. Och jag är bitter nu, så jag kanske gör't om dom frågar igen. Fuck Karlstad!

Etiketter: Ensam, Karlstad, Uppraggad

Danny Elfman - the Piano Duet
(Tim Burton's Corpse Bride OST)

Vaknade imorse med saknad som värkte i kroppen. Är inte riktigt på det klara med exakt vad det är jag saknar, min kropp känns just nu mest bara en behållare för en enorm saknad, som dessutom gör ont.

När man tänker på det är det nästan lustigt att när det gör ont för något som är så abstrakt som saknad, så gör det ont i den fysiska kroppen.

Jag känner mig tom... eller kanske inte tom. Jag känner mig snarare tung inombords och som om en kanonkul skjutits rakt igenom mig och lämnat ett stort runt hål. Jag vandrar omkring halv, fast ändå hel. Det saknas något.

Ibland förstår jag mig inte på någonting.

Jag drömde inatt att jag gifte mig - ännu en gång. Jag hade världens finaste bröllop, ett litet utan några släktingar och vänner; de mötte upp senare. Bara jag och han. Allt var så fint och jag kände det som om jag kommit hem. Jag var lycklig.

Det var en sån där dröm som flyter på i ett alldeles perfekt behagligt tempo. Det händer inte en massa olika saker på samma gång och ingen springer utan går lugnt.

Nu känner jag mig som levande död. Hah. "Corpse Bride!".
Jag är inte riktigt ledsen, men inte glad. Jag är någonstans mittemellan. Saknaden i sig är ledsam, men saknaden inger också ett slags hopp och längtan som trots allt känns bra.

Kanske är det känslan av att ha hittat ett hem som jag saknar? Kanske är det det som värker?

18:02:12 Vasilijev >@home n' chilln': jag läste din bloggish häromdagen
18:02:20 Vasilijev >@home n' chilln': den var kanske lite mindre soft
18:02:43 You stay silent, I remain unsaid: ah. well. hmm.. näe. det har varit några ner-perioder
18:02:44 Vasilijev >@home n' chilln': där lät det som om världen rämnar på dig
18:03:17 Vasilijev >@home n' chilln': men då får du tänka som ja, om världen jämt vore bra, vilken tråkig plats att va
18:03:25 Vasilijev >@home n' chilln': hittade på det rimmet nu, ganska bra! :D
18:03:41 You stay silent, I remain unsaid: haha. käck man kan va!! :P

Han är som en bror, den däringa Carl. Det har varit en massa ner. Men det blir var man gör det till och de senaste dagarna har jag ändå haft orken att hålla huvudet relativt högt och göra relativt bra av situationen.

Etiketter: Carl, Corpse Bride, Hem, Saknad

Jag gjorde för några dagarn sen ett inlägg på Sherlock Investigations med titeln "I should just be my own best friend and not fuck myself in the head with stupid men", just då kändes det befriande och helt logiskt. Men när jag efter några dagars uppehåll läste det otroligt korta och under-ytan-bittra inlägget förstår jag att det inte alls var särskilt logiskt. Inte om man inte är jag själv, som faktiskt kan se och höra och som faktiskt (i alla fall oftast) förstår vad som pågår bakom mitt pannben.

Så tillåt mig nu försöka förklara vad jag menade.

Den senaste tiden... eller näe, låt oss gå ca 5-6år tillbaka, så har det verkligen inte gått bra för min del på den däringa kärleksfronten. Under den här perioden har det väl funnits några enstaka pojkvänner som vid tillfället kändes ganska bra att kalla pojkvän men som man i efterhand frågat sig själv "vad fan var det för ett förhållande?" Summan av kardemumman; jag har raderat ut diverse förhållande pga diverse otroheter, avundssjuka, allmänt bristande respekt etc... och påstår nu att jag inte haft någon riktig pojkvän alls, utan snarare olyckliga tidsfördriv.

Det är inte så att det under den här perioden, utöver tidsfördriven, inte fanns friare och uppvaktare av alla de sorter. Det var bara det att jag var för blind, olycklig och osäker i mig själv för att kunna uppskatta dem och faktiskt förstå att de faktiskt ville ha mig. Jag har nog faktiskt varit ett mardrömsobjekt att bli förtjust i.

Ja, i vilket fall. Efter det gått käpprätt åt helvete med en av många, bestämde jag mig att nu jävlar tänker jag inte lägga mer tid på det här. Kommer det så kommer det. Varefter jag så klart gick och blev förtjust... i en prick (läs det som engelskans prick - idiot - och inte svenskans prick - som i mönstret).

Efter incidenten med mr Prick, har några andra pricks kommit och gått. Folk som lovat äventyr, men som visat sig vara skit. Hade detta varit en rättvis och juste berättelse så hade skit fått skit som skit ska ha. Men det här är ingen rättvis berättelse och just därför äter jag all skiten själv.

Karlar har haft flickvän - efter att ha självklart och självgott fått mig att tro att någon sådan inte fanns. Karlar har brutit kontakten. Karlar dejtat mig för att komma åt min väninna. Karlar har lovat dryt och heligt, men levererat dynga. Karlar, karlar, karlar...

Jag har slutat förvånats. Och bitterheten har faktiskt blivit så syrlig att den tagit överhanden och förvandlat ångesten över att det skulle vara jag det var fel på till rent och skärt begär efter voodoodockor.

Ja, jag tror att om manusförfattarna till Glamour skulle ringa och fråga vad de skulle kunna göra för att krydda till sin såpa så skulle jag fylla tre säsonger baserat på mitt eget liv... lätt.

Så härom dagen så blev jag bitterbitterbitter på den manliga halvan av befolkningen och jag tänkte säga upp min bekantskap med den när ännu en guldprins blev en vårtpadda. Jag funderade på att flytta till Långtbortistan och bilda en Amazonby.


Där. Då var det förklarat.

Död åt den som säger att jag inte har rätt att vara bitterfitta!

Etiketter: Head Fuck

Rabbadabbadingbing siblidiing fing klingbingning.

HEJ!!!!!!!!!! :D:D:D:D

Hoppas allt är bra dig, och att livet leker, eventuellt gör det inte det, men då har jag en lösning. EN DOS AV CARL lättar upp det mesta.. BADNIKIS!

öhh, ja vad händer med mig, hhm,måste du du veta? aja, :S HAHAHA!
Klart du ska få veta, jag jobbar och står i, tränar, dricker inte en droppe, fast på fredag har vi Björn Borg tema på krogstråket, ett måste..Annars spelar jag in film just nu, Johnny Puma- the Sequel ska det nog heta. Skittrist jag vet men men...Nu ska jag hoppa in i dushen och göra lite krabban framför spegeln! DANG!

HADE GOTT FRÖKEN OCH RING MIG NÄR DU HAR LUST!

BADJIKIS!

PUSS

Carl; jag vet inte vad du går på. Men hoho, det är trevligt när du är så där naturligt hög... eller iaf verkar naturligt hög.

Lotta uppskattade inte hurtigheten. Det gjorde jag. Jag tror att min och Lottas gemensamma humörcykel har blivit lidande av vårt nuvarande distansförhållande. Innan var det faktiskt möjligt att känna hur man själv mådde på morgonen, slå en signal och vara den som frågade vad som hade hänt. Lite läskigt, men jävligt praktiskt.

Ikväll är det fotboll. Yes. Svennis' City mot Öis. B-match, men fortfarande den första live-matchen på länge. Vi tackar.

Etiketter: Carl, Humörscyklar, Lotta

BOOKS FROM BOXES
MAXïMO PARK

Night falls
and towns become circuit boards
We can beat the sun as long as we keep moving

From the air
stadium lights stand out like flares
And all I know is that you're sat here right next to me

We rarely see
warning signs in the air we breathe
Right now I feel each and every fragment

This paper trail leads right back to you…
You say you need me to step outside

You spent the evening unpacking books from boxes
You passed me up so as not to break a promise
Scattered polaroids and sprinkled words around your collar
In the long run, you said you knew that this would happen

This is something new
But it turns out it was borrowed, too
"why does every letdown have to be so thin?"

Rain explodes
At the moment that the cab door closed
I feel the weight upon your kiss; ambiguous

You have to leave. I appreciate that
But I hate when conversation slips out of our grasp

You spent the evening unpacking books from boxes
You passed me up so as not to break a promise
The pounding rain continued it's bleak fall
And we decided just to write after all.

Two bodies in motion
This is a matter of fact
It wasn't built to last

Etiketter: Maximo Park

Silent Sea
KT TUNSTALL

I was happy in my harbour
when you cut me loose
Floating on an ocean
and confused
winds are whipping waves up
like sky scrapers
And the harder they hit me
the less I seem to bruise

And when I
find the controls
I'll go where I like
I'll know where I want to be
But maybe for now
I'll stay right here
on a silent sea

On a silent sea

Etiketter: KT Tunstall

"I'm paper cut and bruised
abused

paper cut
paper cut
and not at all amused"

Jag håller som bäst på att skriva låtar. Weowie. Det har jag inte gjort på jättelänge nu, så det känns ju bra.
Ovan är från Paper cut and bruised
(obviously. duuuuuh!)

Which way should I go?

this is me now:


this is how loreal suggested i'd look like blonde:

Etiketter: Hår

Over the sea and far away
She's waiting like an iceberg
Waiting to change
But she's cold inside
She wants to be like the water

All the muscles tighten in her face
Buries her soul in one embrace
They're one and the same
Just like water

And the fire fades away
Most of everyday
is full of tired excuses
But it's too hard to say
I wish it were simple
But we give up easily
You're close enough to see that
You're on the other side of the world to me

On comes the panic light,
holding on with fingers and feelings alike
But the time has come
To move along

And the fire fades away
Most of everyday
is full of tired excuses
But it's too hard to say
I wish it were simple
But we give up easily
You're close enough to see that
You're on the other side of the world

Can you help me
Can you let me go
And can you still love me
When you can't see me anymore

And the fire fades away
Most of everyday
is full of tired excuses
But it's too hard to say
I wish it were simple
But we give up easily
You're close enough to see that
You're on the other side of the world
On the other side of the world
You're on the other side of the world to me

Etiketter: KT Tunstall

(L'Internet me mieux connaît que moi-même, évidemment)

Jag har en :

[x] mamma
[x] pappa
[ ] styvmamma
[ ] styvpappa
[x] bror
[x] syster
[ ] brorson/dotter
[x] systerdotter/son
[x] mobiltelefon
[x] eget badrum
[x] eget rum
[ ] swimmingpool
[ ] hot tub
[ ] gästrum
[x] dator
[x] tv
TOTAL : 10

[ ] säng större än normalt
[x] mer än 4par skor
[x] solglasögon
[x] klocka
[x] mp3spelare/ipod
[x] en fungerande PS2
[ ] Nintendo wii
[ ] xbox som funkar
[ ] nintendo64 som funkar
[ ] game boy / advance
[ ] gamecube
[ ] nintendo ds

TOTALT: 5

[ ] pokerbord
[ ] basketkorg
[ ] hockeyspel
[ ] biljardbord
[ ] fooseball

TOTALT: 0

[x] nattduksbord
[x] stereo på rummet
[x] CD-spelare
[ ] har något klädesplagg från Abercrombie och Fitch eller Hollister/ AE
[ ] dina föräldrar har gett dig kreditkort /atm kort

TOTALT: 3

[ ] Jobb/sommarjobb
[ ] shoppar minst en gång i veckan
[x] har dyr parfyme /cologne
[x] AIM / MSN
[x] kamera/video kamera
[x] Telefon

TOTALT: 4

[ ] skoter/motorcykel/bil/fyrhjuling
[x] Gitarr/trummor/basgitarr
[x] piano/keybord
[ ] något annat instrument
[ ] varit på kryssning
[x] rest utomlands
[ ] haft en personlig tränare
[x] dyra smycken
[x] träffat en kändis

TOTALT: 5

[x] platt/locktång
[ ] har varit i en slagbur som är till för baseboll
[ ] har 1000 spänn på dig nu
[x] kreditkort,debetkort eller bankkort
[x] rest i Europa
[ ] varit på Hawaii
[ ] varit i USA
[ ] varit i Asien
[ ] varit i Australien
[ ] varit i sydamerika

TOTALT : 3

[x] Föräldrarna har bil
[ ] jetski/båt
[ ] Husbil/vagn
[ ] jag har en bil

TOTALT: 1

[x] hemmagjord mat nästan varje dag
[ ] suttit i en Limo
[ ] Suttit i en helikopter
[x] äger en videokamera
[ ] egen laptop
[x] egen dator

TOTALT: 3

TOTALT SUMMA: 34.


1-23 = Ghetto-kid
24-33= Vanlig
34-40= Bortskämd brat
41+ = Överklass-snobb

Etiketter: Quiz

I'm gonna buy a gun and start a war
if you can tell me something worth fighting for

Enda anledningen till att jag är uppe ur sängen över huvud taget just nu, är för att jag tittade på klockan och fick för mig att den var över två på eftermiddagen. Tyckte att det var sorgligt att försöka sova längre. Kom hit och såg att klockan bara var 11:35. Funderar på att gå och lägga mig igen.

It's not like I have anything else to do.
It's not like anything matters... Not really.

Etiketter: Coldplay, Ledsen

Parfois la réalité me rend malade. Littéralement et de la façon vous parlez quand vous êtes vraiment, vraiment fatigué avec ce que vous avez été donné.

Ce soir était en tant qu'une de ces "bonnes" nuits, quand tout était à son plus mauvais. Je marche autour, attend sur ce qui viendra... et puisque je sais ce qui est de venir, je combatte comme folle pour le maintenir éloigné. Mais c'est un combat impossible. Ce qui viendra viendra, c'est inévitable.

Je ne comprends pas ca que j'ai fait dans ma vie pour faire réalité furieux avec moi?! Pourquoi ce veut me frapper dans l'estomac chaque fois j'essayez de me lever. Au moins, je voudrais une explication à pourquoi je me fais le sentir comme si je ne serai jamais des amis avec la réalité. Pourquoi je me sens car la réalité n'est pas pour moi.

Je n'obtiens pas vraiment le long bien avec la réalité. Je ne l'aime pas réellement. Je devine que c'est pourquoi je ne sens pas comme prendre soin de vie.

Sûr, je me sens désolé pour moi même. Puisque je suis mauvais et égoïste, et veux ce que vous a été donné - bonheur.

Je me sens malade. Je suis en douleur. Les blessures transforme. Un état mental devient douleur physique.

Je suis gêné. Je suis déçu. J'ai honte.

Je ne veux pleurer plus. Mais je suis une créature triste.

Verkligheten står mig upp i halsen.

Etiketter: Ledsen

Ibland finns det så jävla mycket man vill, men så jävla lite man kan göra.

Det gör mig ont och det gör mig ledsen.

Därför orkar jag inte blogga idag.

Etiketter: Ledsen, Tråkigt