Vad gjorde du 05:25 imorse?
...jag var uppe och åt frukost

Idag vaknade jag 4:50, men snoozade till klockan var 5:15 då jag krälade ur sängen, in i min, nya, väldigt för stora men ack så härliga kofta och ner för trappan ut i köket.

Sedan var det mums, mums till klockan blev 6:10 då jag snubblade ut till busshållplatsen. Jag var ju inte direkt överlycklig med tanke på tre jättefinnar som bestämt sig fö att dyka upp som en blixt från (halv)klar himmel. Men det absolut VÄRSTA var att det spöregnade.

JIIPIIE YAY!

Vad gör man inte?

Dock bör det sägas att trots att jag trivs otroligt bra på Valbo, finns det extremt få saker som är värda besväret... och detta är inte en av de sakerna.

Nu sitter jag här och undrar för mig själv:
Vad gör jag uppe? Klockan är bara 9:50!!

Etiketter: Klaga

Etiketter: Tidsfördriv

Talk to me...
...dance with me.

Igår var inte min dag. Idag är inte riktigt min dag heller.

Jag avslutade i alla fall dagen igår med att hälla upp ett glas vatten och önskade benmärgen ur mig att det skulle vara vodka... vilket det ju inte var.
Tycker det sammanfattar rätt bra hur läget är.

Idag blir det fotboll, pommes och öl på Agassis. Manchester möter Liverpool. Det hela hänger egentligen på om Agassis bestämt sig för att visa matchen eller inte. Jag måste gå och ringa/göra mig iordning för det är kickoff 14:00.

Och vad tusan Meatloaf?! (Oskar har fått ett nytt smeknamn! Wei!) Vad skulle det där betyda?

Ta huvudet under armen och gå!

Etiketter: Fotboll, Likgiltig, Oskar

Jag har ingenting att berätta...
...och därför kan jag inte skriva något vettigt.

Från att ha haft en rätt spännande period, med besök, romantik och självkänsla på topp så tycks allting ha stanna till. Känns mest som om allting håller andan i väntan på någonting annat som jag egentligen inte riktigt vet vad det är. Och det där med väntan och jag går inte ihop.

Egentligen är jag väl inte direkt depremerad just nu... mer likgiltig och tom.

Det är få som säger saker bättre än Sarah. Hon är fantastisk på att formulera känslor och komponera meningar. Hade jag kunnat hitta California hade jag haft den här istället för My Invination. Men M.I förklarar relativt bra hur situationen känns just nu.

My Invitation
SARAH SLEAN

You are what they call the human season
You are all the alphabet in one
You are every colour of confusion
You are all the silence I've become

Love me for
Stupid reasons
I like those most

Wide-eyed but
Worth believing
God knows

Damn the angry voice that keeps us queit
The editor whose work is never done
Keeping pretty words between my teeth and
Sweet confessions underneath my tongue

Drowsy contemplation
Do I let you in
This is my invitation
But how do I begin?

She has such an awful lot of soldiers
Quite a lovely army all her own
Night and day they stand before the fortress
Very safe but very all alone

Etiketter: Likgiltig, Sarah Slean

Min lilla lillasyster och jag...
...är typ återförenade

Min lillasyster kom precis hem. Hon berättade efter att ha tittat igenom min bilddagbok en väldigt rolig berättelse om vår systerdotter. Tydligen hade min storasyster vaknat härom dagen klockan 5.30 av att min systerdotter, Tove, ropade förtvivlat

"-Det går inte! Det går inte!"

Så min syster skyndade sig ur sängen med panik. Du vet hela, tänk-om-det-har-hänt-något?!?!!

"-Vad har hänt?
-Det går inte! Jag kan inte ha randiga trosor!
-Men... Tove, du har ju inte randiga trosor på dig. Dom är ju rutiga.
-Ja, men jag måste ha dom med hjärtan"

Jag skrattade så att jag fick ont i huvudet, som varit ömt ett bra tag. Antar att det ska börjas tidigt det där med fåfänga med tanke på att Tove är 4.

Etiketter: Johanna, Maia

I am 19...
...going on 30

okej här kommer min sån där lista. Jag valde att skriva en ny, lite roligare lista eftersom den första var becksvart. Om ni vill så kan jag publicera den också, men då får ni be om det.

Here goes, i alla fall.

1. Om man kan vara kär i städer är jag upp över öronen förälskad i Glasgow.

2. När jag blir stor skulle jag vilja bo i ett litet kalkstenshus på en stenig strand någonstans på irland eller i skottland... om inte ett kalkstenshus så i sånna fall en fyr.

3. Jag tycker att det är pinsamt att sjunga inför folk...

4. ...samtidigt som jag avskyr att sjunga med andra...

5. ...och älskar uppmärksamheten och att få beröm för det.

6. När jag är kär händer det ofta att jag lyssnar på Westlife.

7. När jag är deppig händer det ofta att jag lyssnar på Westlife.

8. Det samma gäller McFly.

9. Det är inte för att jag tycker speciellt mycket om den sortens musik utan mer för att det har blivit ett slags betingat beteende.

10. Jag är av den uppfattningen att musik är ett betingat beteende och att vi genom olika sorters musik relaterar till olika sorters känslor eller minnen.

11. Jag är beroende av kaffe.

12. Om jag inte druckit kaffe på morgonen kan jag ibland bli rent elak mot mina medmänniskor...

13. ...men oftast blir jag bara irrationell i mitt tänkande, om jag tänker alls.

14. Jag är kung på Monopol eftersom jag är så jävla envis och i princip aldrig ger upp.

15. Jag har som mest spelat Monopol i sammanlagt 13timmar fördelat på 4 dygn eftersom varken jag eller min motståndare tänkte ge upp.(vi var fyra från början, men efter 2 timmar var vi bara två)

16. Tillslut vann jag.

17. Jag är väldigt extremt jobbigt blyg...

18. ...men det är aldrig någon som tror på mig när jag berättar det eftersom jag brukar låtsas att jag inte är blyg för att verka mer social. Som teater... och det verkar ju funka.

19. Jag blir väldigt lätt kär i folk.

20. När jag blir kär blir jag oftast väldigt ivrig och har en tendens att överdriva.

21. Men jag blir aldrig ordentligt kär utan mer förtjust eftersom jag är sucker för uppskattning och uppmärksamhet...

22. Jag hatar dessutom att vara ensam.

23. Jag drömmer ofta att jag är gravid och vaknar helt övertygad om att så är fallet.

24. När jag fyllde 18 var jag helt insnöad på att adoptera ett barn efter att ha sett ett barnprogram när jag var sjuk som handlade om världens sötaste lilla flicka som var bästis med en panda.

25. Jag vet inte om jag tror på det där med sexuell läggning.

26. Jag vill mer tro att det handlar om att träffa de rätta personerna, oavsett kön.

27. Jag blir väldigt lätt rörd över små saker som att få brev, telefonsamtal eller söta komplimanger och kan ibland gråta över det när jag är ensam.

28. När jag är ensam händer det att jag spelar komersiell pop à la Britney Spears på hög volym och gör egna danssteg till låtarna.

29. Ibland när jag har tråkigt ljuger jag.

30. Om jag vore av det religiösa virket skulle jag vart Buddhist.

Marie...
...är antagligen den bästa

Kommer du ihåg när du körde Amy Diamond på karaoke hos Otto och Daniel på min födelsedag? Det var inte patetiskt, det var fint.
-Marie, för att återknyta till detta inlägget

TACK!! me baby.

Etiketter: Marie

Frossa i Danny McFly...
...och önska att man vore någon annanstans





Jag hade inte alls haft något emot att vara på the Astoria GAY club när McFly firade sin toplistetta. Men det tar vi någon annan dag.

Etiketter: Danny Jones, Foto, Hubbie, McFly

We don't really care for glitter...
...and caviar's far too bitter

Jag vet inte om jag egentligen borde erkänna hur patetisk jag är. Här sitter jag och vältrar mig i my own selfpity och är grinig på folk som inte svarar på meddelanden och på mig själv för att jag inte orkar ringa fatt på dom och ta dom i örat. Kanske för att det känns som om jag inte får/borde. Det är en fråga om principer och stolthet. Om jag kan skicka ett meddelande till dom kan dom göra samma sak för mig. Samma sak med telefonsamtal. Kan jag ringa kan dom ringa mig men likväl förbaskat gör dom inte det. Om man bryr sig om någon kan man ta sig tiden. Så to hell with them.

Det är jobbigt det här med att sitta inne på information som man inte kan/får dela med sig till alla. Speciellt om det något som man helst skulle vilja skrika ut till alla, men som man av förtroende och lojalitet valt att inte göra. Just idag har dessutom jävligt svårt att sitta still och ta det lugnt med saker och ting. Jag är så jävla otålig. Kanske mest för att jag tror på det här och är helt övertygad om att det kunde bli riktigt bra. Men jag vill inte göra som sist, det blev ju katastrof. Jag vet inte riktigt varför jag fortfarande tar på mig hela ansvaret för att det blev som det blev. It takes two to tango eller vad det nu är man säger. Fuck Neverland.

Nu saknar jag röjj eftersom jag är trött på att sitta ensam hemma och titta på tv. Jag är för helvete i Uddevalla och var är alla? Har jag inte offrat diverse nattetimmar till att sällskapa och sedan ändå krälat upp ur sängen morgonen efter för att jobba? Varför kan ingen göra likadant för mig? To hell with that.

Har föresten börjat på en sån där nedrans 30-lista. Mest för att alla andra gör det och att jag har tvång. Har märkt att dagen idag inte är en bra dag för sånt. Bara bittra hemligheter och saker i stil med det...

Jaja.

Dock ska jag avslöja hur jävla patetisk jag är just nu...
Gissa vad som rullar på min winamplista? Jo Amy Diamond. Hur kul är det?

Etiketter: Neverland

Idag är jag...

Idag är jag först och främst trött. Fatta att jag var uppe klockan 5:15 i morse för att äta frukost! Med tanke på att jag inte var hemma förrän 23:58 så är det en jävla bedrift att hänga i julgranen. Anlednigen till att jag var hemma så sent var att vi mös/myste (?) hemma hos Otto och Daniel. Jag somnade och vaknade runt 23:30. Hade det inte varit för att alla mina småprylar som jag behövde till dagens strapatser låg hem-hemma så hade jag helt klart stannat och somnat om, men icke. Jag kände inte rikigt för att gå upp väldigt, extremt tidigt för att först ta mig upp för kappellebacken och sedan nerför igen. Men det var mys ;)

Sen är jag frustrerad över vår nye herr finansminister som sitter i direktsänd rikstv och påstår att anledningen till att det finns arbetslöshet är för att folk är för lata för att jobba. Genom att ge skattelättnader till högavlönade ska arbetslösa uppmuntras och inspireras alla de arbetslösa till att ta högavlönade jobb istället för att sitta på sin lilla bidragssnyltarrumpa och inte göra någonting. För, eller hur, det är ju det dom gör, eller hur?!! Dessutom så, om man vill leva ett dugligt liv när man är pensionär så passar det sig inte att bli sjuk eller skadad eller pensionera sig i förväg. Näe, för att leva någorlunda bekvämt bör du vara aktiv tills den dagen du dör... eller åtminstonne fyller 150 och ett halvt.

Utöver trött och frustrerad är jag rätt nöjd med tillvaron. Eller rätt nöjd?! Jag är extremt nöjd. Det fattas bara ett par småskruvar här och där och sen är tomtemaskinen igång, men nu är det som det är. Om ni vill fråga varför saker och ting ser lite extra tussilago ut så kan ni ju fråga, jag vill inte riktigt ta det här, men är mer än villig att berätta.

Idag gjorde jag en god gärning också. Eller räknas det som en god gärning om man själv fick ut något av det? I vilket fall. Anna skulle åka hem till Tidaholm, så jag åkte med henne till Göteborg där vi sa hej då ordentligt och jag satte mig på tåget hem igen efter en chaite på espresso house. Jag hade ju ändå ingenting för mig och det är tråkigt att åka själv. Vägen hem gick som på räls (haha) och jag sov mer eller mindre hela vägen.

Mina kära elever på Valbo var väldigt söta idag. Fick hjärtgester genom arbetsrumsfönstret idag. Innan har jag blivit visslad på i korridorerna. Om dom inte vore så förbaskat korkade, hormonsosande tonårsmansgrisar hela högen hade jag lätt adopterat dom.

Nu ska jag duscha och sen dricka te med far min.

På Torsdag kommer Maia förövrigt. Och om man ska vara ännu mer förövrig så kan man ju nämna att jag börjar få jullängtan (vilket kan förklara att mina liknelser idag går i julens färger)

Etiketter: Daniel, Jul, Maia, Mew, Otto

Go with the flow...
...and see where you'll end up

Etiketter: Mr and Mrs Smith, Tidsfördriv

VFU...
...i praktiken

På inrådan, begäran och önskan av Marie ;) ska jag försöka förklara min praktikplats.
Ja, för den som missat det så har det löst sig med min VFU-plats och jag är nu ute på fältet och praktiserar vad jag lärt mig under mina år i skolbänken.

Jag skulle nog inte kunna vara mer nöjd med min praktikplats än jag är just nu. Jag har fått en superbra handledare som låter mig delta i undervisningen på ett sätt jag verkligen inte hade förväntat mig. I alla fall inte så alldeles i början. Jag har ju trots allt bara gått två dagar.

Igår, min första dag, så var jag väldigt föst väldigt nervös, sedan laid back. Observerade, men eleverna tycker att det är intressant med nya ansikten så jag blev snabbt en del i gänget (kanske inte deras gäng, men hur de ser på lärargänget) och en del av undervisningen trots allt. Det var väldigt tröttsamt att lyssna på alla en hel dag vilket kan ha haft något att göra med det faktum att jag gick upp 5:30 för att hinna med en buss, som jag dessutom missade så min far fick köra mig till färgelanda. Haha. Vilken början.
Fick rätta nutidskryss och läxförhör också och bondade lite med den andra praktikanten som också läser vid KAU (Karlstad Universitet), men på distans. På lunchen gick jag till ICA för att hälsa på Oskar. Visade sig att han inte jobbade. Dålig stil, dålig stil. ;)

Idag, dag två, så hade jag svengelska första lektionen. Svengelska är engelskaundervisning för 7:or som är svaga i engelska. Eftersom det är ett kärnämne så är målet att alla eleverna ska som sämst ha G i engelska, men som det ser ut nu så når inte eleverna som läser svengelska riktigt upp till de målen, så de får extrahjälp. Eftersom undervisningen är så basic, ungefär repetion utav allt som sades och gjordes på mellanstadiet, och jag ska bli engelskalärare så fick jag min egen lilla grupp elever att basa över och vi hade skitkul. Jag kände mig sjukt auktoritär och vuxen och det gick jättebra för min del. Som jag nämnde innan så är det lite svindlande att tänka att jag i princip redan hållt min första lektion i mitt ämne och jag är bara inne på min andra praktikdag! Men eftersom min handledare tycker att jag klarar av det, så klagar jag verkligen inte. När man har en persons förtroende på det sättet så blir man stark nog att klara av saker och ting på ett sätt man inte trodde att man kunde. Eller man har ju inte bara hennes förtroende, man har ju elevernas också. Och de ungarna gör det inte svårt att vara bra. Dom bjuder in en i konversationer, frågar om hjälp, vill ha synpunkter eller bli pushade, och då är det så himla mycket lättare att göra ett bra jobb än om elev skulle sitta helt tyst och leka osynlig.
Min handledare verkade dessutom tycka att jag skötte engelskan bra så under svenskan med 9:orna så fick jag rätta och hjälpa till att brainstorma med eleverna som skulle skriva noveller och novellanalyser, vilket jag kickar fet ass på. Förutom det så har jag rättat Svenska prov också. Ibland blir man mörkrädd för hur svaga vissa elever är inom vissa områden. Men sånt är till för att ändras på.
Så nu är jag helt slutkörd, men åh så tacksam.

Etiketter: Keane

Lifesaver
Emiliana Torrini

Lifesaver
Your timing's really strange
Catch me later
But can you please be late?

And it's funny how your thoughts
Think they're right at all
And it's funny how your cause
Makes no sense at all

Lifesaver
Let's play a little game
Catch me later
But make sure you'll be there late

And it's funny how it seems
You're doing things
And its funny how you find
Your peace of mind

Lifesaver
I'm cancelling our date
Lifesaver
It's time you had a break

Lifesaver
I'm cancelling our date
Lifesaver
My saver

Etiketter: Emiliana Torrini

Fotostund
...med mobilbilder

Okej. Kvaliteten på dessa bilder är kanske inte den bästa eftersom dom är tagna med min mobil, men det är bättre än ingenting.

Jag tänkte att jag skulle presentera saker som jag ännu inte presenterat, eller som folk kanske bara missat av bara farten.

Min nya friss, tex:
(Vilken version föredras, den ruffslockiga versionen...)


(...eller den plattångade "elliott"-versionen?)


Eller mitt rum i Karlstad:
(bilderna är tagna samma dag och i samband med min inflytt)



Så här ser Karlstad Universitet ut:


...och så här ser min pappa ut i turban:


Det var allt för den här gången.

Etiketter: Foto

Sakletare

Man kan hitta rätt mycket när man surfar på måfå och klickar. Som det här, som är ett rätt (o)roande bloginlägg. Jag skrockade så där lite mormorsaktigt för mig själv när jag läste det och skakade på huvudet. Igår gick jag med papiljotter och gjorde repris på dr quinn-episoden när jag plockade äpplen från vårt äppleträd i trädgården och gjorde paj av dom. Kan det bli mer hemmafru?

Sitter just nu och försöker få tag på alla inblandade i Emmas VFU-skandal. Det går ju så där lagom segt som är ett annat sätt att säga att det inte går alls.

Ska ringa tandläkaren också. Fina små brev får man som ska påminna en om att man bara har fri tandvård året ut. Jävla skitsystem. Det är ju trots allt när man flyttar hemifrån som man behöver just fri tandvård om något. Jag tänker fan inte betala tandläkarkostnader med mitt studiemedel, no f*cking way.

Jag är cp-trött. Mitt hår är cp. Min tand är cp. Allt är mer eller mindre cp och det är jävligt cp att jag säger cp.

Etiketter: Hooligans, Tandvård

Okej. Skulle jag vara extremt mesig om jag erkände att jag just nu är mest rädd för att min framtand ska trilla ut? För om jag skulle det, så erkänner jag inte.
Jag och min framtand har ett mörkt förflutet tillsammans. Eller tja... halvår eller vad det nu blir. Den har tagit mycket stryk, men en kväll fick den nog och bestämde sig för att dö. Den är i princip död nu, nästan i alla fall. Så jag har fått operera tanden och ska snart göra det absolut sista (förhoppningsvis) ingreppet. Inte nog med att jag har blivit nojjig över tanden, jag har fått tandläkarskräck också. Jag brukade aldrig tycka att det var farligt, men det var efter dom två första gångerna som jag blev så rädd att jag inte viste vart jag skulle ta vägen.
Första gången sprang jag till Marie och drog ut henne från lektion och skakgrät lite. (God Bless You, M!)
När bedövningen släppte fick Johannes bära mig till en bänk för jag var helt paralyserad. Killarna i klassen var jättegulliga och tog hand om mig tills jag gick hem. Andra gången hade jag förberett mig ordentligt så jag hade med mig diverse smärtstillande och blev halvt hög på köpet.
Jag vet inte riktigt. Men hela den här tandaffären har gjort mig mjäkig och softskinned. Nu ser jag sprickor i tanden och är skitskraj för att den ska antingen bestämma sig för att hoppa eller att tandläkaren bestämmer sig för att dra ut den. Jag är 19år, jag ska inte tappa mina framtänder än på ett tag. Jag vill inte ha glugg. Som jag sagt innan måste man vara rätt charmig och karismatisk för att bära upp en glugg. Och det är inte riktigt min grej.
Tanden får mig ialla fall att sluta tänka på jobbigare saker.

Jag satt precis i eftertexterna och filosoferade över framtiden, när jag fick ångestanfall igen. Inte lika häftigt som i natt, men ändå. Jag kom fram till att jag skulle bli så jävla bitter och deppremerad om saker jag önskar ska hända inte kommer att hända osv.

Etiketter: Tandvård

Insomnia


Jag har börjat traska runt i gamla spår. Sömnlöshet, ångest och leda. Jag tror att mycket beror på situationen som uppstått runt min VFU.

Igår kunde jag absolut inte sova, trots att rummet var precis så där lagom svalt som jag vill ha det och kudden var otroligt mjuk och inbjudande. Jag vred mig tills klockan blev två då jag började bli mörkrädd och försökte få tag på någon som ville hålla mig sällskap. Slutade med att jag hamnade på MSN via mobilen och skicka meningslösa, konstiga mail till folk. Man vill ju inte ringa någon så där mitt i natten så man håller tummarna att folk ska vara lika sömnlösa som en själv och sitta vid internet.
Pratade med Tommi, vilket jag inte gjort sedan jag kom hem från Island. Fattar inte riktigt varför han var inne på msn en lördagkväll klockan 1 (som den är på island). Jag saknar lite grejen med "manlig" vänskap. Om man ser genom tiderna så är det ytterst få av mina levnadsår som spenderats med en kvinnlig vapendragare. Jaja.
Sedan drog han ialla fall för att sova och jag blev ensam kvar. Det var då de konstiga ångest mailen började skickas.

Sedan loggade Matilda in och tyvärr fick hon ta emot en hel klagosång i flera stämmor. Vid den tidpunkten kändes allt jävligt hopplöst och jag grät till och med. Kläckte ur mig den oerhört egoistiska kommentaren:

"...jag har er hellre i garderoben än i Amsterdam"

Shit. Det är ju iofs sant, men jag är också, å andra sidan, så extremt glad över att det går bra för dom där nere och att dom trivs. Det är liksom som ett litet ljus i en lång tunnel. Det känns som evigheter tills dom kommer hem eller tills jag får chansen att åka ner själv och jag saknar dom. Det är sjukt det där med att man egentligen aldrig vet vad man har tills det är mil bort.

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag hade väntat mig när jag väl kom tillbaka till Uddevalla igen, men jag hade nog en rosaskimmrande bild av hur mobilen skulle översvämmas med meddelanden och samtal från folk som ville umgås. Men det händer inte. Och kanske är jag lite besviken över det.

Jag är så trött på allt. Jag är trött på att inte ha någonting att göra. Att inte veta hur det blir eller hur saker och ting kommer lösa sig. Trött på att vara ensam. På att må dåligt.
Jag är trött på att allting jag blir inblandad i faller samman. Jag är trött på att vara självupptagen. På att aldrig duga. Trött på bullemi.
Jag är helt enkelt så trött på mig själv. Men oavsett hur trött och stressad jag är över saker och ting så känns det som om det är väldigt få saker som jag faktiskt kan göra någonting åt. Kanske, om jag inte vore i det tillstånd jag är just nu, så skulle jag kunna lösa det mest. Men just nu ser jag faktiskt inte hur det skulle gå till.

Etiketter: Insomnia, Matilda, Rufus Wainright

Girl #1: Can you believe that my boyfriend is still mad at me for that?
Girl #2: Jeez, who knew that throwing an orange at someone's head can change the whole dynamic of a relationship.

-Overheard @ 8th & Broadway, N.Y

Etiketter: Tidsfördriv

Before I go...
...there's one last thing

Jag tänkte att vi skulle avsluta dagens bloggande med mitt favoritdansstycke ur Moulin Rouge, "Hindi sad diamonds". Oh I just lovvit

"

Etiketter: Tidsfördriv

Jag glömde
att berätta om nattens dröm

Inatt drömde jag att jag var gravid och min gamla klasskompis från högstadiet, som födde sitt första barn för 2 år sedan, var helt i extas när jag berättade det för henne. Trots att jag var rätt långt gången och hade fått mage, konstiga matvanor och hela kit:et så var det ingen som märkte. Och jag visste inte hur jag skulle berätta för han som var pappa till barnet, eftersom jag inte ville att han skulle binda sig till mig för att han kände sig tvungen utan för att han verkligen ville. Speciellt då jag hade känt ett tag att han var på väg "bort".

Det hela var jätteverkligt och slutade med att jag vaknade och för tre minuter helt övertygad om att jag var gravid. Gosh.

”Friends help you move. Real friends will help you move bodies.”

Etiketter: Drömmar

Åh.
Jag dedikerar hela detta inlägg till McFly.

Fast den här låten dedikerar jag till Marie; Hoppas att du blir glad av den. Jag blev det.

McFly och jag har det där lite komplicerade förhållandet som går ut på att jag blir glad av McFly även om jag egentligen tycker att det är rätt meningslös musik. Jag tror att mycket har att göra med att McFly introducerades under en sådan period i mitt liv när jag faktiskt mådde bra och har sedan har bandet blivit ett betingat beteende. (Kan ju också bero på att jag gått och gift mig med en av sångarna ;)
Lite som hela den här Emma-Westlife grejjen. Jag lyssnar fortfarande på Westlife när jag är lite nere eller när jag är väldigt glad... eller när jag är kär. Som sagt; betingat beteende.

Pinsamt nog att erkänna så ser jag fram emot McFlys nya album. Har koll på låtlistan och spenderar tid på att leta smakprov. Jag har fallit stenhårt för Little Joanna. På något sätt så tvivlar jag på att det där är hela historien, men jag tycker att den är så söt och om någon skrev en sån sång om mig skulle jag falls om en fura och följa den personen genom livet som en trogen blodhund... Errr... Eller nåt. 'Blinkblink' Danny!

Och jag har bestämt mig för att Danny's aka Freckles lockiga äventyr är helt i sin ordning.



Bara titta på honom!

Etiketter: Danny Jones, Hubbie, McFly

Pure dead brilliant
(Jeja; ringer det några klockor?)

Okej. Jag har bestämt mig för att ta det här med bloggande på allvar, vilket jag inte tycker att jag gjort hittills. Det har blivit dags att ta tjuren vid hornen om man säger så.

Kanske borde man börja med en uppdatering av vad som händer just nu.
Just nu sitter jag i Uddevalla och är aningens förtvivlad/stressad/(infoga valfri synonym här) eftersom min praktikplats i Färgelanda tycks mil bort. Vi skulle ha börjat praktiken i onsdags, men saken är den att jag har spenderat de senaste två veckorna med att försöka få tag på den enda person i Färgelanda som har ens en aning om vad VFU (Verksamhets Förlagd Utbildning) är och som dessutom ska fixa min plats. Men hon är som bortblåst från jordens yta och går inte att få tag på. Jag har i princip gett upp hoppet om en praktikplats i F-landa och överser nu möjligheterna att ordna en praktikplats i Uddevalla på egen hand. (VFU-tanterna på universitetet är ju lika lätta att få tag på som en såpad ål.)
Så ser det ut för min del och för den intresserade så kommer jag att vara i Uddevalla kommande två veckor, om inget annat händer.

Jaja.

Och om jag skulle beskriva Karlstadsläget;
Jag börjar trivas bra. Jag är fortfarande rätt ensam, men har börjat anpassa mig. Jag letar lägenhet, men har inte riktigt poängen som behövs för att få de där lägenheterna jag vill ha.
Det är trots allt rätt schysst att bo i korridor, även om jag bor i en tråkig sådan. Alla är trevliga och hälsar trots att man egentligen inte har en aning om vem den andra är. Och när det är fest någonstans i huset så dröjer det inte länge innan folk från de andra våningarna är där. Som till exempel i Lördags så var det en kill i min korridor som hade partajj. Vi spelade väldigt hög musik och branddörren till trapphuset var öppen. Allt eftersom så kom det folk smygandes upp för trappan och sällade sig till 5-folket (5-folket är vi som bor på våning 5). Det var rätt intressant att se. Dagen efter så hittar man ölburkar överallt; trapphus, hiss, soffor, köksskåp, etc...
För att göra saker och ting ännu mer intressant så verkar alla på 5-planet veta vem jag är utan att jag ahr en aning om vilka de är. Jag brukar sitta och vara trevlig samtidigt som jag försöker lista ut i vilket rum de bor så jag kan gå och titta på namnskylten vid deras dörr.
Dessutom så finns et en kille som påminner om en mindre attraktiv och en fulare (får man säga så?) version av Peewee Neverland. Han är rolig. Inte för att han har schysst humor utan för att han verkar intresserad av mig. Första gången jag pratade med honom var i måndags (!). Vi pratade lite om Uddevalla eftersom han kände till staden och under lumpen spenderade onsdagskvällarna på GG (jag skrattade på insidan när han nämnde detta, men log artigt på utsidan). Väldigt odiskret frågade han om eventuella pojkvänner i Uddevalla och gav sedan rådet att inte skaffa någon. Vidare kom vi fram till att vi både gillar fotboll och eftersom jag har en förflutet som expertråd i tippningsfrågor så bestämde vi att vi skulle titta/tippa på fotboll och dricka öl tillsammans. Båda var dessutom överens om att det var en rätt död korridor vi bor i.Blev inbjuden till hans rum för tv-tittning närhelst jag ville. Funderar stenhårt på att uttnyttja hans internet eftersom jag fortfarande inte har eget.

Träffade på honom snabbt på tisdagen, men då var jag så pass stressad utav hela VFU-skiten så det blev inte så mycket mer än artigheter.

Pratade med honom igen på onsdagen innan jag skulle åka tillbaka till Uddevalla. Jag förklarade min VFU-situation och han verkade beslutsam över att lösa problemet, tills jag förklarade att det inte fanns så mycket att göra och att jag skulle fortsätta när jag kom till Uddevalla.

"-Jaha...ööhh... Så då kommer inte du vara här på ett tag då?
-Nej.
-Jaha...
-Eller jag kanske åker upp någon helg. Tittar läget typ... Mando Diao spelar ju på Arena också. Det skulle jag vilja se.
-Okej... Men du kan ju titta förbi när du är tillbaka.
-Surely"

Jag är inte intresserad. Bara trött på att vara ensam och mest av allt smickrad.

Tja. Det är väl så läget är just nu.
Frågor?

Just nu känner jag mig bara som en stor säck potatis.
Jag vill åka till Amsterdam och baka äppelpaj till Marie och Matilda, deras nära och kära och bara ytligt bekanta. Jag är jävligt bra på äppelpaj.
Eller så vill jag åka till Glasgow med Jeja och jaga får igen samt gå på äkta skotsk pub och dricka finöl för ingenting.
Jag skulle även kunna tänka mig att dricka den där (snart) ökända flaskan tequila med Lotta ;)
Men allt det där känns antingen långt bort, dyrt eller ansträngande eftersom jag skulle behöva ta mig till ställen.
Dock är Agassis både 'hosthost' billigt och lockande.
Eller en tattuering, som kanske inte är billig, men nära till hands och väldigt lockande.
Tja. Får jag inte tag på praktiktanterna lär jag ju ha relativt mycket tid att fördriva. Pao.

Peace out yo hoe's'n brovaz!

Etiketter: Karlstad, Korridorskillen, Neverland

oh mi gawdh!
...freckles gone curly.

Min make, Danny McFly, har blivit lockig. Undrar om det är permanent eller locktång? Jag funderar på att bli lockig, ya'know... jaja. Jag vet i alla fall inte vad jag ska tycka... eller jo det vet jag visst det. (Men det är lite mer dramatiskt så här ;)


Här vet jag inte riktigt vad jag ska tycka.


På den här vilden är han ju iofs lite kerub och sånt plockar poäng

Okej. Vi kan alla sova lugnt. Jag bryter inte förlovningar för intet. Det är ju trots allt Freckles vi snackar om.

"Hubbie, I'd still do ya!"

...och för att knyta ihop detta otroligt ytliga inlägg så avslutar vi det hela med en önskelåt.

Etiketter: Danny Jones, Hubbie, McFly

Namn: Emma Eistir
Smeknamn: Ems, Emmet, EE, Bobby/Bob, Poppy/Pop/Pops, BlingBling, Sponk
Födelsedag: 9 Maj
Födelseort: Borås
Bosatt i: Karlstad/Uddevalla
Bor: Svarade jag inte just precis på det?
Ögonfärg: Gulaktigt Grön
Hårfärg: Jag vet inte riktigt vilken färg jag har naturligt nu, innan jag började färga det var jag blond. Nu är jag brunett på kemisk väg, med röda inslag.
Arbete: Student à la Universitet

Favorit (just nu)
Färg: Grönt. Guld. Dimblå. Dammrosa
Plats: Havet
Land: Skottland.
Bok: Paddy Clark HaHaHa - Roddy Doylr
Spel: Monopol. Sims2. Baldur's Gate. SingStar.
Drog: Socker.
Fordon: Gammal, knarrig eka.
Film: Love Actually. Hooligans (du sa just nu)
Djur: Katt.
Serie: SCRUBS! (duuuuh)
Cd: Lily Allen - Alright, Still...
Café: Yerba (Uddevalla). Wayne's Coffee (Karlstad)
Internetaktivitet: Quiz. Skvaller... tjaa... se höger -->

Brukar du...
...titta på dig själv i spegeln? Alldeles för mycket. Jag är egenkär och narcissist.
...gnälla? Jo. Mycket. Aldrig är något gott nog.
...skrika? När jag är arg eller väldigt upprörd. Annars är jag rätt mycket tyst mus.
...sova? Allt som oftast. Ibland inte. Då får jag munsår.
...ha ångest? Är godis sockerhaltigt?
...skada dig själv med flit? Alltså. Jag och jagsjälv bråkar ganska mycket.
...ta mediciner du inte borde ta? errr... näe?
...vilja dö? Nej. Jag är för feg och har inte riktigt levt klart än.
...drömma mardrömmar? Ja. Fast de blir färre.
...drömma sexdrömmar? Vem gör det inte?
...ta droger? Nej.
...försöka vara annorlunda? Jo. När jag är trött på mig själv brukar jag hitta på en ny slags Emma. Jag får fåniga infall och gör konstiga saker då.
...klä dig i svart? Det blir rätt automatiskt så. Kanske för att svart passar nästan alla modeller och är så chict att matcha. Eller så kanske är jag på väg in i Goth-träsket? errr.?
...gå till kyrkan? Nej. Jag är inte ens medlem i Svenska Kyrkan. Är jag utomlands går jag som turist och tittar på saker. Ibland önskar jag att jag vore troende. Men det går inte.
...gå i skolan? Jag går inte i skolan. Jag läser på Universitet och då går man på föreläsningar.
...röka? Man kan väl säga att jag snusar mer än va jag röker (tyvärr igen) men jag röker när jag är full och dum.
...ha sex? Errr. Alltid, med alla. "That's how I get people to like me"
...ljuga? Händer väl.
...hata folk? Dum fråga. Det är väl knappast någonting man rår för. Jag tvivlar stark att folk faktiskt går in för att medvetet hata folk och det känns det som om den frågan syftar på just det. Hata är dessutom ett väldigt starkt ord. Jag ogillar folk, so kill me och nämn sen vid namn en person som inte gör det.
...lita på folk? Jag litar på folk. Men kanske litar jag inte tillräckligt på de som förtjänar det.

När...
...åt du senast? cirkus 30mins sen.
...läste du en bok senast? Senaste igår.
..var du på konsert senast? Vet inte så det måste ha varit ett bra tag sen.
...köpte du något senast? I förrgår. (skor)
...kysste du någon senast? Err. Jag kysste spegel-emma i morse. Hon var så sjukt snygg med tovigt hår och små grisögon.
...svor du senast? 10mins sen
...sjöng du senast? Idag i alla fall.
...klagade du senast? Idag.
...är det sommar? När skolorna slutar och skolbarnen får sommarlov.
...ska du sluta röka? Det betyder att jag måste antingen sluta dricka eller att jag måste ha någon med mig som klipper alla ciggaretter. Frågar du nykterist-emma så har jag redan slutat.

Vem...
...saknar du? Det är inte en fråga om vem utan om vilka.
...vill du döda? Errr. Ingen.
...vill du slå? Ganska många. En smäll på käften. Pao.
...rörde dig sist? Jag själv. Smart-ass!
...kysste dig sist? Spegel-Emma
...vill du kittla? Ingen?
...kramade du sist? Min far. (Far är Rar)
...vill du prata med? Som sagt. Det är inte en fråga om vem utan om vilka.
...skrek du på sist? Solskjaer. För han gjorde mål.
...vill du vara som? Någon häftig.
...sårade dig sist? Tears are for the fugly. I'd rather stay happy and cuuwte
...vill du bli galet full med? Marie (Sen går vi ut i Amsterdamsnatten och hittar på dumma saker). Min lillasyster (jag är din Paris om du är min Nicole! Och fan vad snygga vi skulle vara, vinglandes längs visbys kullerstensgator i våra höga lackskor och guldiga handväskor). Jeja (och så ironiraggar vi på Agassis för old times sake). Jill & Beccy, of course! (fuldansa till eurodisco à la 90-tal och hångel.). Lotta (Tequila. Nu jävlar!)
...gjorde dig riktigt glad senast? Min korridorsgranne som stöter på mig.
...fick du sms från senast? Lotta
...ringde dig senast? Min far.
...är vackrast på jorden? Hur fan ska jag veta det?

Har du...
...för många vänner? Nej.
...förföljelsemani? Nej. Inte direkt.
...tvångstankar? Ja.
...någon annan psykisk sjukdom? ..
...någon fysisk sjukdom? Nej.
...någon skada? Ett relativt nytt ärr på vänster arm precis i armvecket. Jag brännde mig.
...färgat håret? Ja.
...brutit några ben? Nej.
...några piercings? Ja.
...egen dator? Ja.
...gjort bort dig rejält? Antagligen.
...bra självförtroende? Nej.
...kysst någon? Aldrig!!!!!!
...haft sex? 10 000 000 000 gånger ungefär.
...köpt kondomer? Iiiiiih!!!
...tagit nakenbilder? Nej. Inte vad jag är medveten om i alla fall.
...sagt jag älskar dig till någon idag? Jo. Men det slog fel.
...bjudit ut någon? Lite så där halvseriöst.
...varit kär? Too many times...
...dumpat någon? Too many times...
...blivit dumpad? Way too many times...
...stulit någonting? Kleptoman hela da'n.
...lämnat landet? Ja. Du vet... Det är rätt kul.
...rymt hemifrån? Ja. Rasmus är min idol.
...tuttat eld på något? Mwaha... Ja.
...gjort något olagligt? Ja.

Hur...
...går du? Oftast upprätt på två ben och du vet hela höger, vänster prociduren (stavning?). Men ibland kryper jag på alla fyra eller rullar... det är ett säkert tecken på att Emma och herr Alco P(h)ål har sällskapat.
...svarar du i telefonen? "Hallå, det är Emma?!" eller "Shoot darling" en och annan gång; "Ja, det är Rut?" ibland även "Nej, jag ska inte ha några kolakakor!!".
...fördriver du tiden? Scrubs.
...mycket pengar har du? Mycket.
...tjänar du pengar? Letar slantar i dammar och sånt där du vet.
...bäddar du sängen? Finns det olika sätt?
...ofta diskar du? Varje dag. Det finns ingen diskmaskin i korridoren och disken diskar inte sig själv.
...ofta städar du? Jävligt ofta om man jämför med förr.
...många stör du dig på? Många.
...ofta träffar du din familj? Så ofta jag kan.
...mycket äter du? ..

Etiketter: Formulär

Etiketter: Tidsfördriv

Gemma Ward. GOsh I wish I was her!!

Etiketter: Tidsfördriv

I'm forever blowing bubbles
Pretty bubbles in the air
They fly so high
They reach the sky
And like my dreams they fade and die
Fortunes always hiding, I've looked every where
I'm forever blowing bubbles, pretty bubbles in the air!

-GSE, Hooligans

Okej. Trailern är fånig, me knows. Filmen är fånig, me knows. Men jag diggar den sååå hårt!

Etiketter: Hooligans

Jag är hungrig!

Och när jag är hungrig är jag odräglig och nästan läskig.

...and this goes out to all the lovers out there

Lider du av ett brustet hjärta? Känns världen aningens för tuff för att uthärdas? Då är detta din show. Välkommen till Emmas hörna.

Ibland går saker och ting verkligen inte som man tänk sig. Som jag har påpekat flera gånger, vi styr inte vem, eller vad, vi blir kära i. Det är apan Lucy i oss som kallar sina avkomma tillbaka till stenåldern. För när vi väl blir kära så är det inte ofta vi tänker på konsekvenserna som blir utav det vi gör förrän det är försent. Eller så tänker vi inte alls. Mycket typiskt och utmärkande för stenåldersmänniskan. Kärlek är den mest oskuldsfulla känslan, även om den ofta leder till ett smutsigare umgänge ('hosthost'), och därför bör vi aldrig behöva stå till svars för att vi faktiskt kan känna den. Det är trots allt ett tydligt tecken på att vi är mänskliga. Skulle man inte kunna känna kärlek skulle världen gå utför och då menar jag inte bara att Bush tar över hela jorden, utan verkligen utför.

Och som om kärlek inte vore krångligt nog... Varför inte slänga in en krydda av "den andra". Vad har vi egentligen för skyldigheter gentemot några andra? Ska vi behöva ge upp vår egen lycka för någon annans olycka? Vem, vad, hur, varför?

Jag märker nu hur jag tappat fästet lite grann. Men jag hoppas du förstår var jag kommer ifrån and where I'm at, så att säga. 'blinkblink' Honeybun.
Jag ska samla mina tankar och sedan skriva ett ordentligt inlägg som går att förstå.

Dagens hälsning går till:
Adam
Jag hoppas att ni har det bra där nere, trots allt. Sverige har i alla fall kasst väder, det måste kännas bra om något.

Etiketter: Karlstad, Kärlek

"On the tiniest branch,
on the loneliest tree,
on the furthest shore,
by the furthest sea,

That's where you'll find,
and where I'll always be."

E.E.H. Pira; Head over Heels

Etiketter: Poesi